Piratkopieringspartiet Piratpartiet – ut ur EU-parlamentet

Piratpartiet kom in i EU-parlamentet 2009 med 7,1% av rösterna och fick först 1 mandat. Tursamt nog fick man senare 1 mandat till och har fram till valet 2014 haft 2 mandat av sveriges 20 mandat, av totalt 750 i hela EU-parlamentet. Att man kom in kan förklaras av att uppstickare traditionellt sett har gynnats, både för att det är något nytt, men även för att de kan dra till sig proteströster. En annan förklaring är att man drog nytta av debatten kring The Pirate Bay.

Under mandatperioden 2009-2014 har det varit en hel del märkliga turer från Piratpartiet som gjort att man fått skämmas som svensk, mycket med koppling till turerna kring The Pirate Bay:

I valet 2014 fick Piratpartiet bara 2,23% och åker därmed ut ur EU-parlamentet. I Finland fick man bara 0,5% trots att Peter Sunde ställde upp. Det hade på sätt och vis varit intressant att se hur det hade gått om han hade fått en plats i EU-parlamentet, eller om han hade blivit nekad som dömd kriminell. Jag kan tycka att man som dömd kriminell med i laga kraft vunnen dom som inte är avtjänad, inte ens borde vara valbar till ett parlament.

Nu hoppas vi på att Piratpartiet går i graven en gång för alla. De kommer väl att kämpa på inför riksdagsvalet 2014 men efter förväntat fiasko även där måste de nog till slut finna sig i att deras snyltarpolitik som bygger på att man ska ha rätten att hålla sig dold för att kunna begå brott mot andra människor, aldrig kommer att få ett brett stöd av svenska folket. Det har även visat sig att Gottfrid Svartholm Warg, som startade TPB, nu är dömd kriminell även för dataintrång, dvs integritetsbrott i miljonupplaga. Likväl hyllas han av de flesta pirater. Så det där med integritet var ju bara en förevändning för att kunna begå brott, integritetsbrott i miljonupplaga av en pirathjälte är tydligen en beundransvärd handling.

Under mandatperioden har det också utvecklat sig så att fildelning blivit mindre intressant och svenska folket har i mycket hög utsträckning börjat använda betaltjänster som Spotify, Netflix, iTunes osv. Piratpartiets unkna fildelarpolitik är helt enkelt ointressant för de allra flesta. Ovanpå detta så har Christian Engström i slutet av valrörelsen gjort katastrofalt dåliga mediainsatser vid partiledarutfrågningen och slutdebatten i tv. Inte konstigt alls att det gick som det gick i EU-valet.

Edit 2014-05-31:

Peter Sunde gripen i Sverige så att han äntligen ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff enligt TPB-domen!

Om Piratpartiets misslyckade politik för en reformerad upphovsrätt

Piratpartiet säger sig inte vilja avskaffa upphovsrätten utan reformera den. Tyvärr bygger deras vision på missuppfattningar om hur dagens upphovsrätt fungerar, bl.a. om de närstående rättigheterna och inte minst om vilka skyldigheter vi har internationellt enligt ingångna avtal.

Piratpartiet anser att nedladdning av upphovsrättsskyddat material ska vara fritt för ”icke-kommersiellt bruk”, ”privat bruk” och liknande. Men det är en grovt missvisande synvinkel eftersom majoriteten av allt utnyttjande av verk är för privat bruk, alltså att en privatperson läser en bok, lyssnar på en låt eller tittar på en film. Det är ju detta behov som driver hela branschen och ger upphovsmännen och de med de närstående rättigheterna möjlighet att tjäna pengar på sitt arbete, precis som alla andra yrkeskategorier tjänar pengar på sitt arbete. En inspelad låt eller film är ett fixerat framträdande som ersätter behovet av att artister kommer och framför något live, eller att ett teatersällskap framför en pjäs live. Självklart ska man ha ersättning när någon tar del av detta fixerade framträdande precis som att man betalar när man går på bio, teater eller konsert. Tyvärr förstår inte vare sig Christian Engström eller Rick falkvinge det här.

Igår var det utfrågning av Christian Engström inför EU-valet i svt2, då blev det mycket tydligt vilken misslyckad argumentation man för och Christian Engström pendlade mellan att vara äkta svarslös, medvetet undvika att svara eller lägga upp ett nervöst flin i brist på bättre. Jag återger här en av de intressantaste ordväxlingarna (03:38):

Utfrågaren: ”Om det blir lagligt för privatpersoner att lägga ut t.ex. böcker på nätet, som då alla kan läsa,  hur ska författare tjäna sina pengar?”
Christian:  ”Just det, alltså, den här frågan, det, det är den som, det var den första fråga vi fick när, när, vi meddelande att vi hade startat Piratpartiet, hur ska artisterna få betalt om man då med artisterna menar konkret (ohörbart)
Utfrågaren: ”I det här fallet gäller det författare
Christian: ”I det här fallet författare osv. För 15 år sen, när Napster startade 1999, då var det en jättesvår fråga, då fanns det mn i princip, då fanns det nog ingen som hade svaret på den, jag hade det inte. Nu har vi 15 års erfarenhet av massiv fildelning på internet, som har ökat hela tiden år från år. Och vi ser att samtidigt som att fildelningen har ökat, så har intäkterna för hela kultursektorn ökat. Och för varje enskilt segment – musik, film, ja definitivt dataspel, även böcker – mer pengar kommer in.”
Utfrågaren: ”Men hur tänker du, om vi tar ett fall, ett fall där, där, det blir helt lagligt för mig att dela med mig av en bok gratis på nätet så att alla kan läsa, hur ska den författaren som har skrivit den boken tjäna sina pengar?
Christian: ”Det ska du inte fråga mig om, jag är politiker, alltså..”
Utfrågaren: ”Det är du som vill driva igenom det här
Christian: ”Just det, just det. Men innan jag var politiker så var jag småföretagare och det vet jag att om man som företagare, en författare som vill tjäna pengar är ju en småföretagare. Om man som företagare tror att, tror att, man ska gå till politikerna och fråga vad ens affärsmodell ska vara, då kan jag säga att då ska man inte starta ett företag överhuvudtaget
Utfrågaren:  ”.. ohörbart… rycka undan mattan för det sätt som man tjänar pengar på nu
Christian: ”Näh, fast det är det ju inte, äh, eftersom man, när man, när man tittar på statistiken ser man som sagt att det kommer in mera pengar, alltså bokbranschen tjänar mera pengar, äh, hela kulturbranschen som helhet, äh, musikbranschen, filmbranschen. Det kommer in mera pengar men det är sant, kreatörerna måste hitta nya kreativa sätt att, att få dom här pengarna
Utfrågaren: ”Men vad har du då för idé om det, om, om det blir gratis, gratis att, att ladda ner alla böcker på, på nätet, vad är din, eh, lösning på hur författarna ska få betalt?
Christian: ”Det är redan gratis att ladda ner, precis allting finns, det är visserligen olagligt, men, men, liksom allting finns
Utfrågaren: ”Ja men om, om det även blir lagligt då att privat fildela, vad är din lösning, hur ska författarna få betalt?
Christian: ”Marknadsekonomi. Det är det system vi har. Alltså den osynliga handen har visat sig kunna hantera det här. Eftersom jag sa, för 15 år sen, då hade jag inte kunnat svara på den här frågan, jag hade ingen aning, eh, idag vet jag, idag kan jag säga titta på statistiken. Det var inget problem, det är redan löst
Utfrågaren: ”Den osynliga handen helt enkelt?
Christian: ”Ja

Det blir ju här helt uppenbart av det svamlande svaret att Piratpartiet inte har någon lösning. Att hänvisa till statistik för branschen löser inget problem för den enskilde upphovsmannen. Upphovsrätten är till för att skydda varje enskild upphovsmans intressen, inklusive möjligheten att få betalt då någon utnyttjar upphovsmannens verk. Hur det går för branschen totalt sett – om den ökar eller minskar sina intäkter – är fullständigt ointressant. Om en kund inte vill betala snickaren för utfört arbete, ja då kan man ju alltså hävda att byggbranschen aldrig gått så bra som nu, vägra betala och be snickaren att vara mer kreativ för att få in pengarna enligt ”osynliga handen”. Snacka om korkade argument!

PRV-skolan om patent, varumärke, upphovsrätt osv.

Patent- och registreringsverket, PRV har en alldeles utmärkt kurs kring patent, varumärke, upphovsrätt osv. Man skulle önska att alla pirater tog del av denna innan man yttrar sig.

Utöver detta finns en distanskurs på 10 poäng. Den verkar tyvärr inte gå i höst men den kan vara intressant att gå nästa gång den går. Man kan läsa om den här.

Det finns enorma kunskapsluckor om ämnet från piraterna, gäller även de mest framträdande personerna inom Piratpartiet. Man skriver böcker om att reformera upphovsrätten utan att ens kunna grunderna och argumenterar med jämförelser om avgifter för kylskåp, för att isutkörarna blev arbetslösa då kylskåpet kom. Att ens ta upp en sådan jämförelse är helt sjukt, det visar att man inte förstår något om förutsättningen för upphovsrättsligt skydd, nämligen verkshöjd. Läser man boken av Falkvinge och Engström så måste man ha skämskudden nära till hands, annars är det nästan omöjligt att läsa vidare.

 

Kränker datalagringsdirektivet mänskliga rättigheter?

Debatten kring datalagringsdirektivet är extremt polariserad och onyanserad. För eller emot. Rätt eller fel. Frågan är mer komplicerad än så.

I och med EU-domstolens beslut att ogiltigförklara datalagringsdirektivet så blossar en intressant debatt upp. Piraterna vill få det till att saken nu är ur världen och att det bara är att sluta att datalagra, med motiveringen att man annars kränker mänskliga rättigheter. Är det så?

Begreppet ”kränker” är överdrivet, det är snarare så att man inskränker vissa mänskliga rättigheter för att underlätta brottsbekämpning. Brottslighet är ju också ett slags kränkning av mänskliga rättigheter. Om inskränkningen görs på ett väl avvägt sätt med proportionalitet så är detta en acceptabel inskränkning. Inga mänskliga rättigheter är nämligen absoluta, de måste balanseras mot varandra (om de står i konflikt med varandra) och även mot andra intressen och nationell lagstiftning. Ett tydligt exempel är att upphovsrätten i vissa lägen kan stå över yttrandefriheten, vilket Europadomstolen (ECHR) tydligt bekräftade i fallet TPB och Peter Sunde, man ansåg i detta fall att visserligen är upphovsrättslagen en inskränkning i yttrandefriheten, men att upphovsmännens rättigheter att skydda sina verk och rättigheter kring dessa väger tyngre än piraternas ”rättighet” att ”yttra sig” via spridningen av piratkopior. Det finns många andra exempel där mänskliga rättigheter inte är obegränsade, som exempel väger försvarssekretess högre än yttrandefriheten, det är inte OK att sprida hemligstämplad information som kan påverka rikets säkerhet. Ett annat exempel är förtal eller hatbrott mot invandrare, det går inte att komma undan ansvar och ev. straff för sådana brott under förevändningen att man skulle ha oändlig yttrandefrihet, för det har man absolut inte.

Enligt pressmeddelandet från EU-domstolen så är lagringen enligt datalagringsdirektivet i sig inte kränkande:

Domstolen konstaterar att den lagring av uppgifter som krävs enligt direktivet inte kränker det väsentliga innehållet i den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd för personuppgifter. Direktivet gör det nämligen inte möjligt att få kännedom om själva innehållet i den elektroniska kommunikationen och föreskriver att leverantörerna av tjänster och nät ska iaktta vissa principer för att garantera uppgifternas skydd och säkerhet.

Och att lagringen mycket väl kan vara befogad:

Lagring av uppgifter i syfte att eventuellt överlämna dem till behöriga nationella myndigheter svarar mot ett mål av allmänintresse, nämligen bekämpningen av grov brottslighet, samt till allmän säkerhet.

Problemet är inte lagringen i sig utan att den inte är tillräckligt reglerad enligt datalagringsdirektivets nuvarande utformning:

Även om den lagring av uppgifter som direktivet ställer krav på kan anses ägnad att uppnå direktivets syfte, är det omfattande och särskilt allvarliga intrång som direktivet innebär i de aktuella grundläggande rättigheterna inte tillräckligt noggrant reglerat för att garantera att intrånget verkligen begränsas till vad som är strängt nödvändigt.

Efter EU-domstolens beslut har det uppstått ett märkligt läge. Är det OK att sluta datalagra? Vissa operatörer har redan slutat lagra, Bahnhof påstår sig också ha raderat sina data.

Post- och telestyrelsen (PTS) har gått ut med att man i nuläget inte kommer att vidta åtgärder mot de operatörer som slutat följa svensk lagstiftning.

Post- och telestyrelsen (PTS) har analyserat EU-domstolens dom som ogiltigförklarade EU-direktivet om lagring av trafikdata. PTS analys visar att det finns stora svårigheter att vidta åtgärder med stöd i datalagringsreglerna, som de är utformade i dag.

– Lagen om elektronisk kommunikation finns bland annat till för att värna enskildas integritet och dessa skyddsregler gäller även fortsättningsvis. Däremot ser vi stora svårigheter att vidta åtgärder utifrån de särskilda reglerna om datalagring som utgör undantag från de integritetsskyddande reglerna, säger PTS generaldirektör Göran Marby.

EU-domstolens dom har försatt alla EU:s medlemsstater i samma situation, där möjligheten att tillämpa nationell lagstiftning ställts på sin spets.

Beskedet från PTS ger tydlighet för de operatörer som frågat myndigheten om hur de ska agera i den uppkomna situationen

Angående sista raden, jag kan absolut inte hålla med om att detta ger tydlighet.

Justitieminister Beatrice Ask hävdar att lagen gäller, detta i ett skriftligt svar på frågor från riksdagsledamöter.

EU-domstolen slår fast att direktivet innebär ett omfattande och särskilt allvarligt intrång i rätten till privatliv och skyddet av personuppgifter. Domstolen konstaterar dock att en skyldighet att lagra uppgifter är en ändamålsenlig åtgärd för att uppnå syftet att bekämpa allvarlig brottslighet och upprätthålla allmän säkerhet, vilket skulle kunna motivera ett intrång i rättigheterna. Eftersom direktivet i vissa avseenden inte fastställer tydliga och preciserade regler för omfattningen av intrånget i de aktuella rättigheterna begränsas emellertid inte direktivet till vad som är absolut nödvändigt för att uppnå syftet. Domstolen har därför vid en samlad bedömning funnit att direktivet inte lever upp till proportionalitetsprincipen.

Alliansregeringen var vid genomförandet angelägen om en bra balans mellan intresset av en effektiv brottsbekämpning och intresset av skyddet för den personliga integriteteten. Direktivets ogiltigförklarande innebär inte att den lagstiftning som genomför direktivet i svensk rätt automatiskt blir ogiltig. EU-domstolens dom och dess konsekvenser måste dock analyseras grundligt. Därigenom kan konsekvenserna för svensk lagstiftning bedömas. De uppgifter som lagras enligt den svenska lagen är av stor betydelse för polis och åklagare vid utredning av allvarlig brottslighet. Konsekvenserna för de brottsbekämpande myndigheternas arbete måste därför beaktas, samtidigt som den personliga integriteten måste värnas.

Frågan är nu, gäller svensk lagstiftning eller inte?

Chefen för rikskriminalen ogillar EU-domstolens beslut, eftersom man ev. blir av med ett viktigt verktyg för brottsbekämpning.

– Utan tillgång till historiska trafikdata blir det betydligt svårare att utreda IT-relaterade brott som barnpornografibrott, groomning, näthat och förtal, säger Per Wadhed, chef för Rikskriminalpolisen, till polisen.se.

– Att få veta vem som döljer sig bakom en IP-adress, eller vilka sajter eller med vilka barn en misstänkt gärningsman har kommunicerat är väsentligt för att utreda sådana brott, fortsätter han.

I vissa fall hävdar han att det är en fråga om att kunna rädda liv.

– Vi går miste om uppgifter om vem som har ringt vem och när, eller vem som har mejlat vem, eller vilka som befann sig i ett visst område, säger Per Wadhed.

Saken har verkligen satts på spets i och med att Rikspolisstyrelsen har anmält Tele2 för att agera i strid med lagen om elektronisk kommunikation, LEK, eftersom man har slutat att datalagra.

Fast även om man slutat datalagra så kan det fortfarande finnas möjligheter för polisen att få ut information, det gjorde det redan innan datalagringsdirektivet fördes in. Operatörerna lagrar ändå en massa data eftersom detta behövs för att kunna debitera kunderna. I lagrådets betänkande innan man gick vidare med implementationen av datalagringsdirektivet i svensk lagstiftning så resonerade man så här:

Till bilden hör emellertid att telefonbolagen sedan länge med abonnenternas tillstånd och med stöd i personuppgiftslagen (1998:204) och lagen om elektronisk kommunikation lagrar uppgifter i betydande mängd om telefon- och internettrafiken. Dessa uppgifter, som används av bolagen för fakturering av telefon- och internettrafik men också tjänar som underlag för marknadsföringsåtgärder, kan på begäran lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna i den ordning som föreskrivs i rättegångsbalken och 6 kap. 22 § lagen om elektronisk kommunikation. Vad som är nytt i det remitterade förslaget är framför allt att den föreslagna lagringen blir obligatorisk.

Man ansåg alltså att man redan hade en omfattande lagring hos operatörerna och att polisen redan kunde begära ut dessa data, men att man via datalagringsdirektivet bara gjorde denna lagring obligatorisk.

Frågan är vad som händer nu, gäller lagen eller inte? Det kan nog ta ett tag att reda ut frågan. Parallellt med detta finns det krafter som vill arbeta fram ett nytt datalagringsdirektiv från EU som åtgärdar de brister som EU-domstolen påpekade. Detta verkar rimligt. För svensk del kan det dock vara så att nuvarande datalagring faktiskt anses vara fullt laglig oavsett datalagringsdirektivets gilitghet, men det kan ta tid innan vi får klarhet i frågan. Tyvärr är en sådan period av oklart läge något som spelar kriminaliteten i händerna.

EU-domstolen förklarar holländska systemet med nedladdning för privat bruk olagligt

Pirater brukar hävda att det finns länder där det är tillåtet att ladda ner för privat bruk, ofta brukar man då ta upp Holland. Men nu har EU-domstolen förklarat det holländska systemet som olagligt och därmed är det per omgående olagligt att ladda ner upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det ska bli intressant att se vad Piratpartiet säger om detta, efter att ha hyllat EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet

Pressmeddelande och länk till domen finns här:

In a landmark ruling, the European Court of Justice has declared this system unlawful. The case was brought by several electronics stores and manufacturers, whose products were made more expensive because of the levy

Föga förvånande.

If Member States were free to adopt legislation permitting, inter alia, reproductions for private use to be made from an unlawful source, the result of that would clearly be detrimental to the proper functioning of the internal market.

Inte heller detta är förvånande.

Consequently, the Court holds that national legislation which makes no distinction between private copies made from lawful sources and those made from counterfeited or pirated sources cannot be tolerated.

Svenska systemet skiljer i teorin på kopior från lagliga original men det fungerar ju knappast i praktiken, inte heller att spridning bara sker inom närmaste bekantskapskretsen.

Furthermore, the Court states that it is for the Member State which has authorised the making of private copies to ensure the proper application thereof and to restrict acts which are not authorised by the rightholders.

Det här klarar knappast det svenska systemet heller.

The Court further notes that the Dutch system also punishes those who buy their digital movies and music from authorized sources, as they also pay the piracy levy on the devices and media they record them to.

Ja det är uppenbart att avgifter på media slår orättvist, speciellt om de som köper film och musik även måste betala avgifter på media för att bekosta andras snyltkopiering. Och eftersom det är uppenbart idag att lagring på hårddiskar och andra lagringsmedia görs i mycket högre omfattning för piratkopierat material än för lagligt köpt material (eller lagligt privatkopierat), så är det också uppenbart att större delen av avgifterna som Copyswede samlar in faktiskt går att härröra till piratkopiering. Därmed borde även svensk privatkopieringslagstiftning anses vara ogiltig enligt EU-rätt.

Today’s judgment is also likely to affect other European countries with similar systems, such as Switzerland where downloading pirated works for personal use is also permitted.

Tråkigt med motgångar angående brottsbekämpning mha datalagringsdirektivet men detta är ändå något rejält att fira! Kanske kan det här även på sikt göra att svenska systemet med privatkopiering och avgifter via Copyswede måste avskaffas, det vore verkligen på tiden!

ISP:er kan betraktas som mellanhänder för brottslighet och behöva blockera TPB och liknande illegala tjänster enligt EU-domstolen

EU-domstolen har nu beslutat att ISP:er kan avkrävas att blockera illegala tjänster eftersom ISP:erna fungerar som en mellanhand för den brottsliga verksamheten. Enligt domen:

1. Article 8(3) of Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society must be interpreted as meaning that a person who makes protected subject-matter available to the public on a website without the agreement of the rightholder, for the purpose of Article 3(2) of that directive, is using the services of the internet service provider of the persons accessing that subject-matter, which must be regarded as an intermediary within the meaning of Article 8(3) of Directive 2001/29.

En ISP som ger tillgång till piratsajt för en av sina kunder är alltså att betrakta som mellanhand för brottsligheten. I och med detta råder det heller ingen tveksamhet om att Piratpartiets tidigare leverans av bandbredd till TPB var olaglig.

2. The fundamental rights recognised by EU law must be interpreted as not precluding a court injunction prohibiting an internet service provider from allowing its customers access to a website placing protected subject-matter online without the agreement of the rightholders when that injunction does not specify the measures which that access provider must take and when that access provider can avoid incurring coercive penalties for breach of that injunction by showing that it has taken all reasonable measures, provided that (i) the measures taken do not unnecessarily deprive internet users of the possibility of lawfully accessing the information available and (ii) that those measures have the effect of preventing unauthorised access to the protected subject-matter or, at least, of making it difficult to achieve and of seriously discouraging internet users who are using the services of the addressee of that injunction from accessing the subject-matter that has been made available to them in breach of the intellectual property right, that being a matter for the national authorities and courts to establish.

Nationella domstolar får alltså besluta om att en ISP måste blockera en illegal tjänst som TPB, eftersom detta antingen förhindrar eller åtminstone försvårar fortsatt brottslighet och förebygger sådan. Detta givet att åtgärderna är proportionerliga och i TPB:s fall kan man ju knappast hävda att blockering skulle vara oproportionerlig. I och med denna dom kommer sannolikt en avsevärd ökning av blockering av piratsajter ske och detta är verkligen på tiden.

Se även theregister TorrentFreak

Erkände appstöld för över 700 000 dollar

Två personer har erkänt kriminalitet kopplat till upphovsrättsbrott, efter att illegalt ha sålt kopior på Android-appar under 2 år.

Man uppskattar det till att man sålt kopior på appar med försäljningspris 700 000 dollar och på den kriminella verksamheten dragit in över 80 000 dollar i förtjänst.

The domain seizures were the first ever against “rogue” mobile app marketplaces and followed similar actions against BitTorrent and streaming sites.

Bra att man äntligen lyckas göra något åt denna kriminalitet. Mycket mer måste göras!

These men trampled on the intellectual property rights of others when they and other members of the Appbucket group distributed more than one million copies of pirated apps.

Det är så tjuvar jobbar, oavsett om det handlar om att sälja stöldgods från villainbrott, stulna bilar, appar, musik eller film som man inte har rätt att sälja.

The FBI will continue to work with its various law enforcement partners in identifying, investigating, and presenting for prosecution those individuals and groups engaged in such criminal activities that involve the attempt to profit from the hard work and the developed creative ideas of others

Bra! Men hur kan det komma sig att Sverige som rättsstat är så oerhört flata mot liknande verksamhet? Varför dras inte TPB:s se-domän in? Helt obegripligt!

Vad är viktigast inom demokratin?

”Pirate MEP” Christian Engström har uttalat sig i termer om ”Piratpartiet: För dig som tycker att demokratin är viktig”

Om vi ser till vad vi har jobbat med i Europaparlamentet sedan 2009 då dyker etiketter som rättssäkerhet, rätten till privatliv, fri information, yttrandefrihet, demokrati och öppenhet upp.

Piratpartiet är helt enkelt det enda svenska politiska parti som tar dessa frågor på allvar och som sätter dem i främsta rummet.

Jag ger honom rätt på en sak, Piratpartiet är det enda svenska politiska parti som sätter dessa frågor i det främsta rummet. Inget annat parti skulle nämligen göra så av flera olika skäl:

  • Frågorna är oerhört viktiga men de är del av en helhet och därför slår det fel om man skulle sätta dem i främsta rummet. Det kommer nog fortsatt vara så att det är vård, skola, omsorg och arbete som är de frågor som behöver stå i främsta rummet för ett seriöst parti.
  • Vi vet alla vad huvudanledningen till Piratpartiets engagemang kring rättssäkerhet, privatliv, yttrandefrihet och demokrati är – att värna om möjligheten till fortsatt piratkopiering om man inte lyckas legalisera den verksamheten. Helt enkelt att man vill felaktigt använda valda delar av mänskliga rättigheter som verktyg för att kränka andra mänskliga rättigheter, vilket bryter mot artikel 29 och 30 i Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Internet är fortfarande ett ganska ungt fenomen, det dyker upp nya märkliga yttringar hela tiden. Alla verkar vara överens om att samma eller i alla fall liknande regler och lagar ska gälla på internet som utanför internet. Det vi inte är överens om är tolkningen av vad detta innebär.

Det finns olika sätt att bekämpa brottslighet. Långsiktigt kan man jobba med värdegrund, etik, värderingar osv. genom att föra en öppen debatt, utbildning i skolan, föräldraskap osv. Här har man problemet att det är mycket svårt att veta om det har effekt och det är även svårt att styra dessa åtgärder för det går inte enkelt att peka ut någon ansvarig utan det är vi alla – risken är att detta viktiga arbete faller mellan stolarna. Sen kan man förstås upptäcka brottslighet som sker och bestraffa. Självklart måste man även gå den vägen. Det är inte OK att begå övergrepp mot andra bara för att man lyckas komma undan med det. Ibland behöver man även förhindra brottslighet via fysiska åtgärder som lås och bommar, ja det blir blockering överfört på internet. Även här gäller att man vill ha så lite som möjligt men ibland finns det inget annat som hjälper eller så ger allt det andra inte tillräckligt stor effekt.

Internet är en del av samhället, det man gör via sin dator ute på internet är i grunden exakt samma sak som att man är ute i verkligheten och gör saker på gator och torg, hemma hos folk osv. Skillnaden mellan internet och utanför är att man via några få knapptryckningar kan åstadkomma mycket stor skada (och ibland nytta) för väldigt många människor. Internet kan därför aldrig bli den skyddade och laglösa zon som piraterna verkar vilja ha. Nej, man måste tänka på ett liknande sätt som för övriga samhället, dock måste man betrakta det aningen annorlunda i och med den stora effekt som brottslighet kan få när det är så lätt att nå så många.

En överbelastningsattack som hindrar många människor från att använda sin nätbank eller besöka en samhällsviktig hemsida är inte oskyldig såsom pirater/Anonymous brukar hävda. Den totala skadan av att initiera en sådan attack kan vara mycket stor. Man kan föra ett liknande resonemang som i fallet upplopp, det är verkan för hela upploppet som är den stora faran även om det finns många deltagare som inte bidrar alls eller väldigt lite. Därför är lagar kring upplopp hårda, man kan inte hävda att man ”bara gick med”, ”drogs med”, ”bara kastade en liten sten”, ”gjorde som alla andra” osv. Nej man måste ta delansvar även för helheten.

När det kommer till piratkopiering så brukar man ofta prata om kumulativa effekter. Att seeda en film kan tyckas vara ganska oskyldigt. Säg att ett tiotal personer får tag i ett antal fragment av filmen från just dig. Big deal? Faktum är att man via de kumulativa effekterna får en spridning från en till tio, från tio till hundra osv så att ”oskyldig begränsad seedning” till slut gör att man spridit upphovsrättskyddat material till tusentals eller miljontals personer, en skadeverkan mot upphovsmannen som kan liknas vid ett enormt digitalt upplopp. Man kan helt enkelt inte ta på sig skygglappar och hävda att det man själv gjort är så litet och oskyldigt. Och de som driver maskineri som kraftigt underlättar dessa ”digitala upplopp”, typ TPB, orsakar förstås en mycket stor skada. På en högre nivå, TPB kontra alla andra liknande kriminella tjänster, kan man heller inte tänka att ”stänger man ner TPB så finns det tusen andra liknande tjänster”, nej, även här kan man tänka i termer om att delta i ett digitalt upplopp. Därför är det viktigt att stänga ner eller blockera de största kriminella tjänsterna, en efter en.

Det kommer nu nya rättsfall, bl.a. det mot Gottfrid Svartholm Warg angående dataintrång och bedrägeri. Han fick först två års fängelse i tingsrätten men straffet sänktes till ett år i hovrätten. Det återstår att se om fallet överklagas till Högsta Domstolen och tas upp där. Jag hoppas att så sker och jag hoppas verkligen att det inte är Göran Lambertz som är domare, då kommer ärendet att gå de kriminellas väg. Det jag tänker på är frågan om rimliga tvivel, det där om att Gottfrids försvar hävdar att datorn var fjärrstyrd. Jag tror inte ett dugg på detta men det är inte min sak att bedöma detta utan rättens och de har även annan bevisning och omständigheter att gå på. Det är dock oroväckande att det har varit flera fall nu på sistone där den misstänkte just hävdat att någon annan har fjärrstyrt datorn, exempelvis i samband med barnporrbrott. Visst kan detta ske, risken finns alltid att någon vill sätta dit en oskyldig person. Men man får heller inte dra det för långt. Kanske drog man det för långt nu i hovrätten i fallet Svartholm Warg.

Alla som grips med knark, illegala vapen osv. kan ju hävda att ”någon annan” lagt dem där man hittade dem. För ingen kan ju säga något annat än att detta KAN ha skett. Men är det rimliga tvivel? Ja det beror ju på övriga omständigheter. Om man ENBART har ett beslag att gå på, säg att man hittar barnporr i någons dator, ja då kan det vara rimliga tvivel.  Är personen dömd för liknande brott tidigare? Är personen kriminell i andra sammanhang? Är resonemanget trovärdigt? Finns det andra omständigheter eller bevis? Man kommer aldrig att nå 100% rättvisa eftersom det alltid handlar om bedömningar, det finns inget annat sätt. Men mot risken att döma någon oskyldig – den risken ska vara oerhört liten – måste man också väga risken att man går så långt att huvuddelen av brottslingarna går fria.

Det är knappast någon i en demokrati som gillar övervakning. Vi ska självklart ha så lite som det bara är möjligt. Men ibland behövs det. Kameror och larm i butiker har vi accepterat eftersom verkligheten ser ut så att det förekommer så mycket snatterier. Jag läste förresten i DN idag att ”tjuvaktigheten” minskat bland ungdomar. Enligt Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) så har man frågat niondeklassare om hur många av dem som har snattat. 1995 var det 37%, en väldigt hög siffra. 2011 var siffran mycket lägre, 18%, c:a hälften. Denna utveckling är givetvis glädjande men ger mig en liten besk smak i munnen.

Kanske är det inte så att ”tjuvaktigheten” minskat totalt sett utan bara flyttat över på andra arenor. 1995 fanns inte någon massiv piratkopiering via internet, ungdomarna hade andra köpvanor och andra sociala mönster. Tyvärr är det nog så att hela nedgången i siffran om snatteri kan förklaras av sådant och att en stor del av ”tjuvaktigheten” har överförts på piratkopiering. Jag hoppas dock att jag har fel. Kanske har det även bara varit en tillfällig trend. På senare tid har vi sett att fler och fler väljer de nya strömmande tjänsterna såsom Spotify, Netflix, HBO osv. Förhoppningsvis kommer detta leda till att piratkopieringen och ”tjuvaktigheten” minskar. Skulle den minska tillräckligt mycket så kanske mer övervakning och hårdare tag på internet inte behövs, vi får väl se. Det kan vara andra typer av brottslighet som kräver hårdare tag, såsom det som Gottfrid Svartholm Warg står anklagad för. Kanske är det ”hjälten från TPB”  och liknande kriminella personer som ”förstör” internet och inte piratkopieringen, det återstår att se.

En förvirrad EU-parlamentariker om fildelning

Jag har tidigare tyckt att Christian Engström uppvisat en betydligt seriösare sida än Falkvinge, lite mer nyanserat, överdrifterna och vantolkningarna av lagar och rättigheter har kommit mer sällan än från Falkvinge. Men på sistone tycker jag att Christian spårat ut. Han har i allt högre utsträckning tagit till Falkvinges fulknep, dessutom med täta inlägg om Kopimismen, vilket tyder på att han blivit alltmer desperat och verklighetsfrånvänd. Jag tycker inte att detta är värdigt en EU-parlamentariker. Representerar man Sverige i EU-parlamentet så ska man hålla sig till fakta.

Nu senast skriver han mycket förvirrat och falskt om fildelning i sin blogg.

Vi är emot massövervakning på nätet, vare sig den görs av FRA eller för att gynna film- och skivbolagsdirektörer.

FRA-debatten kan man hålla separat, det finns ingen koppling mellan den och upphovsrätten. Dessutom är det så att syftet med upphovsrätten är att skydda upphovsmännens rättigheter, inte att gynna film- eller skivbolagsdirektörer. Direktörerna kan bara gynnas om upphovsmännen vill ta hjälp av bolagen, helt frivilligt och enligt avtal som skrivs på av bägge parter.

Piratpartiet vill att fildelning ska bli lagligt. Vi vill ändra lagen så att den passar ihop med verkligheten, helt enkelt.

Fildelning är lagligt. Piratkopiering är inte lagligt oavsett vilken teknik som används. Det är anmärkningsvärt att han för fram falska argument av den här typen.

Risken att åka fast för fildelning må vara minimal, men i ett fritt samhälle ska vanligt hyggligt folk inte ens behöva tänka tanken att poliser och filmbolagsrepresentanter kan komma instövlande klockan 6 på morgonen för att göra razzia.

Håller man sig till lagen så behöver man aldrig vara orolig. De som driver piratsajter som The Pirate Bay är ju knappast vanligt hyggligt folk, det är kriminella personer som fullt medvetet bryter mot lagen för ekonomisk vinning. Är Gottfrid Svartholm Warg en representant för vanligt hyggligt folk? Inte nog med att han fälldes för kriminella handlingar via driften av TPB och smet från ansvar genom att hålla sig undan i annat land, han är dessutom dömd till 2 års fängelse för dataintrång och bedrägeri. Domen är överklagad och förhandlingar pågår nu i hovrätten. Han kommer sannolikt att få ett skärpt straff eftersom 2 år var i underkant och inget tyder på att han är oskyldig. Ovanpå detta är han misstänkt för dataintrång i Danmark och ska utlämnas till Danmark. Vanligt hyggligt folk?

Piratpartiet ställer upp i EU-valet i maj 2014.

Det ska bli oerhört roande att se när de åker ut ur EU-parlamentet och vanliga hederliga svenskar därmed slipper skämmas längre över vilka åsikter piratparlamentarikerna för fram. Svenska folket har nog heller inte glömt att Christian Engström som en av endast två EU-parlamentariker röstade nej till viktiga åtgärder för att skydda sexuellt utsatta barn, dessa barn ville man offra för att säkra fortsatt piratverksamhet, vilket är en skamfläck för vårt land!

Rick Falkvinge förolämpar artisterna och sig själv

Rick Falkvinge skriver i stort sett samma saker gång på gång med en viss regelbundenhet. Att det är fantasier och att detta påpekas för honom verkar inte spela någon roll.

Nyligen skrev han på TorrentFreak om ”“How Should Artists Get Paid?” Isn’t a Question, it’s an Insult”

Ja det är ju bara att ta några dumheter i högen:

First, artists that are copied do get paid, only not by a per-copy sale but in other ways….
The average income for musicians has risen 114% since people started sharing culture online on a large-scale, according to a Norwegian study.

Ett fullständigt irrelevant argument. Eftersom hans artikel handlar om kritik kring upphovsrätten så menar han tydligen att så länge medelinkomsten för en hel grupp ökar så är det OK att göra vad man vill. Stjäla som exempel. Snatterier på Ica är OK så länge butikerna ökar sina vinster. Skattefusk är kanske OK så länge staten har ökande budgetöverskott eller minskande underskott? Varje enskild artist har f.ö. sin egen ekonomi och vad spelar det för roll hur det går för kollektivet, det intressanta är hur det går för resp. artist eller upphovsman.

Same rules apply to those entrepreneurs as to every other entrepreneur on the planet: nobody owes an entrepreneur a sale, you have to offer something which somebody else wants to buy.

Visst. Och precis som för alla andra entreprenörer så gäller det att om någon vill ha en vara eller en tjänst som entreprenören tar betalt för så betalar man eller avstår från varan eller tjänsten. Det har aldrig någonsin påståtts att någon har rätt att få betalt utan att något erhålls. Men helt uppenbart finns ju efterfrågan på kommersiella produkter, det är ju mest dessa som piratkopieras. Alltså ska man betala för det som marknaden värderar högt och inte stjäla en gratis kopia!

Everybody is responsible for their own paycheck – of finding a way to make money by providing value that somebody else wants to pay for.

Självklart, men samtidigt måste man ju hålla sig till de etablerade spelreglerna via lagar och affärsetik.

Fourth, even if this set of entrepreneurs magically deserved money despite not making any sales, control of what people share between them can still not be achieved without dismantling the secrecy of correspondence, monitoring every word communicated – and fundamental liberties always go before anybody’s profits.

Här slåss han uppenbarligen mot väderkvarnar. För det är faktiskt ingen som kräver betalt utan att att en vara eller tjänst erhålls. Sen finns det förstås rabiata pirater typ Fredrika som menar att ingen försäljning har ägt rum vid piratkopiering. Jo faktiskt, en vara har erhållits men betalning har inte erlagts. Det är ett köp som inte har avslutats renhårigt och lagligt via betalning, en faktura som man vägrar erkänna och som inte har betalts.

But let’s go to the root of the question. It’s not a question, it’s an insult. One that has stuck around for as long as artistry itself, for it implies that artists need or even deserve to get paid. No artist thinks in these terms. The ones who do are the parasitic business people middlemen that you find defending the copyright monopoly and then robbing artists and their fans dry, laughing all the way to the bank while exploiting a legal monopoly system ruthlessly: the copyright monopoly.

Nu avfyrar han sin tyngsta kanon, helt blint. Detta är den verkliga förelämpningen av artister. Självklart tycker flertalet artister att de behöver eller förtjänar att få betalt! Sen kan man helt frivilligt ta fram produkter gratis, köra gratisspelningar osv. Men då är det ett val som upphovsmannen/artisten själv gör! Här har han mage att uttrycka sig i termer om parasiter, rån av artister osv. När det handlar om att man helt frivilligt har tillåtit att skivbolag och liknande hjälper personen för att det ska gynna bägge parter. Piraterna har inget kontrakt med upphovsmannen. Piraterna är de äkta parasiterna som rånar upphovsmännen! Som en parentes kan man ju även nämna att här tycker han tydligen att det är OK att använda termen rån, fast det ju inte är ett rån i lagens mening. Han som är så noga med vad saker ska kallas. Borde han kanske ha kallat det negativ särbehandling istället?

Meanwhile, among artists, there is one insult that has remained consistent throughout artistry in history. An insult between artists that rips somebody’s artistry apart, that tells somebody they’re not even worthy of calling themselves an artist. That insult is “You’re in it for the money”.

Det här måste vara den svenska avundsjukan i kubik. Artisteri handlar om hur duktig man är, inte om man väljer att ta betalt eller hur mycket. Är man duktig kan man förstås ta mycket mer betalt än om man är en klåpare. Benny Andersson tjänar hundratals miljoner just för att han är så begåvad och produktiv. En gatumusiker som spelar halvtaskigt kanske får några mynt mest för att man tycker synd om personen. Varför skulle det vara fel att tjäna pengar av egen kraft, baserat på att det man producerar är eftertraktat? Detta anses ju OK i andra branscher.  Falkvinge försöker göra sig till talesman för artister och det enda han lyckas med är att förolämpa dem grovt!

“How shall the artists get paid?”, implying artists won’t play or create otherwise, that they’re doing it for the money, is a very serious insult.

När ska Falkvinge få väderkvarnen i ansiktet så att han fattar att han slåss mot den? Snart, hoppas jag.

After all, we create not because we can make money off it as individuals, but because of who we are – how we are wired. We have created since we learned to put red paint on the inside of cave walls. We are cultural animals. Culture has always been part of our civilization, rewarded or not.

Visst, men ändå har vi rätt att ta betalt enligt upphovsrättsliga lagar i enlighet med Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna, Bernkonventionen och Europakonventionen. Och enligt de flestas uppfattning om vad som är rättvist. Att så många piratkopierar beror inte på att man tycker att det är rätt utan i första hand på att det är lätt, man slipper betala för något man vill ha, samt inte minst att det är en obefintlig risk för att straffas för det eftersom rättstillämpningen inte fungerar på området.

If an artist wants to sell their goods or services and become an entrepreneur, I wish them all the luck and success in the world. But business is business, and there is nothing that entitles an entrepreneur to sales.

Väderkvarnar.

Intressant förresten är att Falkvinge tillåts ha en reklamlänk på TorrentFreak angående att man ska boka honom som föreläsare. Ska man förutsätta att han gör detta gratis? Kanske ska man boka in honom och när han sen skickar fakturan så hävdar man att det måste vara ett misstag och att man absolut inte vill förelämpa honom med att betala. För en bra föreläsare gör det väl knappast för pengar? Men vem skulle förresten vilja betala för att få en repig grammofonskiva med fantasier om upphovsrätten uppspelad?

Rick Falkvinges artikel är inte bara en förolämpning mot artister utan även mot honom själv. Jag antar att han inte vill framstå som korkad men då har han misslyckats kapitalt denna gång.