Christian Engström om copyright och fildelning

Christian Engström, ”Pirate MEP”, skriver om copyright och fildelning på sin blogg. Det är knappast några nyheter, resonemangen är snarare lika felaktiga som de alltid har varit.

Limiting file sharing with laws and punishments doesn’t work. More of the same won’t either. File sharing is here to stay, like it or not.

Han menar alltså att fildelning är här för att stanna för att han och piraterna säger så? OK, då kan vi glömma det påståendet. Det liknar att säga att snatteriet är här för att stanna för att någon säger så men det hindrar ju inte alla andra från att försöka bekämpa det.

We should keep copyright, but limit it to when there is commercial intent. All non-commercial copying and use, such as file sharing, should be legalized. We can add this as a limitation in the copyright legislation, in full compliance with the international treaties like Berne and WCT.

Nu är det ju faktiskt så att omfattningen av fildelningen, både för en normalstor enskild nedladdare totalt sett under ett år och för den potentiella inkomstförlust som utgörs av summan av alla nedladdningar riktade mot en enskild artist, är så stor att det motsvarar kommersiellt syfte. En bättre benämning som nu börjar användas är kommersiell skala. Att ladda ner någon enstaka låt då och då liknar ju effekterna av privatkopiering till enskilda bekanta men dagens omfattning via TPB/bittorrent får ju effekter som motsvarar kommersiellt syfte, alltså kommersiell skala.

Sen börjar han resonera kring hur artisterna ska få betalt:

When look at the statistics, we see that the cultural sector is making as much money now as it did ten years ago (or slightly more, due to the general increase in standard of living). People are spending as much money as ever on culture, regardless of the fact that they can download just about anything for free, and frequently do.

Fler och fler rapporterar att de inte köpt något original på flera år, det allra mesta laddas ner utan att ett öre går till artisten möjligen med undantag av intäkter från konserter och liknande fast där går ju merparten till amerikanska produktionsbolag och inte till artisterna.

Tar man bara hänsyn till inflationen så borde intäkterna ha ökat med minst 16% på 10år, se följande länk.

Tar man dessutom hänsyn till hur mycket konsumtionen har ökat så borde intäkterna säkert ha 5-dubblats eller 10-dubblats. Folk lyssnar på oerhört mycket mer musik nu och tittar på oerhört mycket mer film nu än för tio år sedan.

Han skriver vidare:

Almost all people have a fixed budget for culture and entertainment, which they will spend on one thing or another. File sharing is not hurting the artists. Very often it is helping them to cut out the middle men, and get a larger piece of a rather constant pie. This is a good thing, both for the artists as a group and for society as a whole.

Jag tror knappast att folk i allmänhet har en fix budget för nöje, slipper man köpa original så lägger man väl pengarna på vad som helst, prylar, chips, resor osv.  Och vadå bli av med mellanhänder, upphovsmännen får väl inte mer för att det laddas ner illegalt, det finns ju då inga pengar som ev. mellanhänder kan lägga beslag på.

Jag tror inte ett dugg på att det skulle finnas något slags fix nöjesbudget som ändå går till artisterna om man inte längre köper original. Med hänsyn taget för inflation och ökad konsumtion så borde snarare nöjesbudgeten ha ökat rejält men den ökningen får vare sig mellanhänder eller artisterna ta del av.

Och om det nu mot förmodan vore så att det skulle finnas en fix summa pengar som via något slags naturlag alltid läggs på ”kultur”, är det då inte en rättvisefråga att pengarna fördelas rättvist, dvs i enlighet med konsumtionen? Det finns knappast någon rättvisa i hur pengarna fördelas efter illegal nedladdning men via köp av original så finns det i alla fall ett fungerande system. System baserat på frivilliga donationer lär aldrig lösa rättviseaspekten och jag tror inte heller att folk i allmänhet kommer att donera speciellt mycket om man kan slippa undan. Kan man lägga pengarna på annat – inte bara på nöjen – så gör man det.

Sen skriver han:

Today’s copyright is broken, and needs to be fixed. It has turned an entire generation into criminals in the eyes of the law, and it unduly restricts creativity and access to culture.

Så alla som laddar ner ska hållas utan ansvar? Det är väl ungdomsgenerationen som kriminaliserat sig själva via sina handlingar, de laddar ju ner fullt medvetna om att de begår ett brott. Vadå minskar kreativiteten? Har vi på något sätt lidit av brist på kultur? Är ungdomsgenerationen helt utsvulten på kultur och kan konsumera dagens utbud flera gånger om innan det anses vara ett  tillräckligt utbud?