Piratpartiet har en partiledare

Jag blev lite förvånad när jag surfade in på Piratpartiets hemsida, de har tydligen en partiledare nu, Magnus Andersson. Hans blogg finns här. Enligt Sentios senaste väljarundersökning så har man 1.2% stöd bland väljarna. Det förvånar mig att man har något stöd alls.

Det återstår att se hur Magnus Andersson kommer att driva partiet. Kommer han att anamma ”agera först och tänk sen” som Rick Falkvinge och mot slutet även Anna Troberg gjorde? Eller kommer det föras en argumentation som är relevant även utanför den inre kretsen av blinda följare?

Här är ett exempel på vad han har skrivit på sin blogg:

Vi behöver bli bättre på att sätta agendan i de diskussioner som sker, något som de andra partierna är duktiga på att göra. Det innebär att vi måste bli duktigare på att formulera oss så att vi kan nå fram med vårt budskap då vi vet att våra frågor är de absolut viktigaste för att kunna skapa en framtid värd att slåss för.

Piratpartiets medlemmar är ofta insatta i hur internet fungerar och problematiken runt dess frågor som övervakning och censur. Det gör att vi i ett tidigt skede kan förutsäga vad som kommer att hända när förslag läggs om nya lagar eller bestämmelser. Piratpartiet är likt en kanariefågel i den politiska gruvan. Om vi kan komma till tals, kan inte Ygeman undvika att bli ifrågsatt i de stora nyhetsprogrammen när han lägger förslag om lagar för att knäcka krypteringar.

Vi måste alla bli mer medvetna om hur sammanflätade våra liv är med internet och hur beroende det är av att vår kommunikation är säker. Vår stora akilleshäl är att vi är duktiga på att förutse saker vilket gör att få lyssnar på oss då de inte ser problematiken när vi ser den. Men tiden är med oss, för vår politik blir allt mer aktuell för varje dag som går. En viktig del i detta är också att vi blir ännu mer aktiva i att belysa de positiva aspekterna av nätet. All kultur som blir möjlig, alla möten som kommer till. Alla företag som skapas och lever på nätet och all demokrati- och samhällsutveckling som sker. I vår iver att motverka övervakningar och integritetskränkningar ska vi aldrig glömma att vi i grunden är positiva till teknik. Vi är nätets folk.

Därför måste vi fortsätta att kämpa mot att allt fler lagar som drar åt övervakningssnaran runt privatlivet innan det inte finns något kvar att kämpa för. Därför måste vi oförtrutet slåss för ett öppet och fritt internet för allas möjlighet att göra sig hörda. Därför måste vi visa människor allt gott som kommer av Internet och därigenom få dem att förstå varför det är värt att bevara fritt.

Kanariefågel? Kanske mer som ”vargen kommer”. Baserat på det han skriver verkar han vara indoktrinerad med Piratpartiets gamla tänkande, lite förenklat att det skulle handla om för eller emot Internet. Eller att de som är pirater minsann kan tekniken bakom Internet och förstår Internet, till skillnad mot övriga. Men det handlar ju inte alls om detta. I princip alla använder Internet varje dag, för eller emot Internet är en icke-diskussion. Vi ser både möjligheter och risker.

Riskerna kan vi inte blunda för utan vi måste hantera dessa på samma sätt som vi gör utanför Internet. Det behövs ett visst mått av övervakning (jfr kameror, telefonavlyssning, DNA-analys etc.), det behövs vissa lagar och förbud (som upprätthålls av samhället/polisen etc. utanför Internet). Det kan även behövas blockering i olika former (jfr näringsförbud, indraget körkort, beslagtagen bil).

Det behövs även mer åtgärder för att öka robustheten. I fysiska världen förekommer det att man strejkar i tunnelbanan, ockuperar entrén till en bank etc. för att demonstrera mot något. Detta kan bli plågsamt för oskyldiga som drabbas men det är ändå en relativt sett lokal påverkan. Överbelastningsattacker och hackerangrepp på nätet kan få mycket större påverkan för många personer. Visst ska viktiga servrar ha ett bra grundskydd men det är orimligt att man ska kunna skydda sig mot massiva överbelastningsattacker och samtidigt kunna upprätthålla sin tjänst. Man måste hitta sätt att kunna agera på pågående attacker och blockera misstänkt trafik. Man måste även kunna säkra spår, dvs att data loggas i den utsträckning att man efteråt kan se vem som kommunicerade med vem, när och var. Det måste gå att säkra spår efter att ett brott har begåtts pss som att man kan göra i den fysiska världen där man kan fråga vittnen, ta DNA-prov etc. Men utan loggning är  spåren borta, vilket inte är acceptabelt.

I takt med att vi gör mer och mer på Internet, även viktiga saker som påverkar vårt liv i stor utsträckning, så förstår vi att Internet aldrig kommer att kunna vara helt fritt. Vi måste kunna skydda oss mot störningar, avsiktliga eller oavsiktliga. Vi måste kunna upptäcka brott, hitta brottslingen och ställa personen till svars för brottet. Detta är vad vi förväntar oss i fysiska världen, självklart måste samma saker gälla på nätet. Om Piratpartiet håller kvar vid sin gamla argumentation, trots ett i många avseenden förändrat och ännu mer Internetberoende samhälle, kommer de att bli mindre och mindre relevanta, i den mån man kan anse att ett parti med 1.2% väljarstöd är relevanta överhuvudtaget.

Annonser

Piratpartiets naiva syn på övervakningen

Gustav Nipe (Ung Pirat)  skriver i Norrbottenskuriren om övervakningen via främmande makt och Piratpartiets lösning på problemet. Vilken oerhört naiv syn man har på denna fråga!

Hela övervakningsskandalen har gjort att de politiska ledarna har tappat ansiktet inför omvärlden. Det har blivit för pinsamt; vänner spionerar inte på varandra.

Ärligt talat så är inget av det här okänt för vare sig de politiska ledarna eller för ”omvärlden”. Anledningen till att man nu protesterar och kritiserar är enbart för att man ser att detta är en förväntad reaktion på det som lyfts fram i massmedia. Självklart har Merkel, Reinfeldt och alla andra ledare – inom politik såväl som i näringsliv – utgått från att man kan vara avlyssnad och agerat därefter. Det finns många intressenter som kan tänkas avlyssna, inte bara främmande makt. Självklart utbyter man då inte hemligheter via vanlig mobiltelefon eller mail, då är man ju rent av korkad. Nej man får se till att skydda sig så mycket som det krävs beroende på hur allvarligt det är att informationen som utbyts läcker ut.

Man kan tycka att vänner inte spionerar på varandra men så enkelt är det inte. Nationer är inte enbart vänner med varandra även om det ser ut så på ytan. Man är även i viss mån fiender och har motstridiga intressen att bevaka. De som jobbat länge inom underrättelsebranschen menar också att en viktig del är att övervaka att vänner verkligen är vänner, att man agerar som överenskommet, så att man kan fortsätta att vara vänner. Jag försvarar inte övervakningen men jag inser att den har funnits där väldigt länge, den finns där nu, den kommer att finnas i framtiden.

Europas ledare har duckat frågan om övervakning fram tills nu, när det har uppdagats att de själva övervakas.

Nej, det har inte uppdagats, det har bara lyfts fram till ytan. Det är ingen överraskning för någon, därav den förhållandevis lama reaktionen. Och ju mer som lyfts fram, desto mer luft pyser det ut och människor rycker på axlarna och reagerar knappt ens längre. För vad ska man göra åt det? Det är som att gnälla på vädret, det är meningslöst. Istället tar vi på oss rätt kläder, dvs vi hanterar risken att vi kan bli avlyssnade. För vanligt hederligt folk i en väl fungerande demokrati (som Sverige) är detta förstås inget att bry sig om överhuvudtaget. I länder med avsaknad av demokrati är det något helt annat men där gör man ju ändå som man vill och där är det ju regimen som är grundproblemet och allt det andra är följdproblem.

Vår svenska näringsminister, Annie Lööf, har sagt att hon är övertygad om att hennes mejl och telefon kontrolleras av annan makt. En partiledare för ett av Sveriges regerande partier är säker på att hennes digitala kommunikation övervakas.

Självklart är hon övertygad om detta, allt annat vore ju oerhört korkat!

Det värsta av allt är att ingenting görs, de accepterar situationen.

Vad ska göras då? Ska man be samtliga världens makter att dyrt och heligt lova att aldrig övervaka mer? Liksom alla privata aktörer? Detta är helt orimligt och kommer aldrig att fungera. Rädslan att någon annan övervakar kommer i sig göra att man fortsätter att övervaka, det blir lite som i kalla krigets terrorbalans med kärnvapen. Kanske kan man minska lite på övervakningen men den kommer aldrig någonsin att upphöra och detta får vi helt enkelt leva med.

Vi pirater går till val på att klippa övervakningskablarna, stänga ner alla spionorgan som riktar sig mot våra egna medborgare som inte är brottsmisstänkta. Sveriges och Europas medborgares privatliv är inte till salu.

Intressant, hur skulle detta gå till rent konkret? Det är ju som att säga att man går till val på att det ska vara fred i världen, att alla sjukdomar ska botas, inga brott ska längre begås (utom piratkopiering förstås…). Och vi vet ju alla varför Piratpartiet är så emot övervakning – den är ett hinder mot att kunna begå brott utan att riskera upptäckt och bestraffning, ett hinder mot möjligheten att under anonymitet få kränka andra medborgares rättigheter för egen vinning.