ISP:er kan betraktas som mellanhänder för brottslighet och behöva blockera TPB och liknande illegala tjänster enligt EU-domstolen

EU-domstolen har nu beslutat att ISP:er kan avkrävas att blockera illegala tjänster eftersom ISP:erna fungerar som en mellanhand för den brottsliga verksamheten. Enligt domen:

1. Article 8(3) of Directive 2001/29/EC of the European Parliament and of the Council of 22 May 2001 on the harmonisation of certain aspects of copyright and related rights in the information society must be interpreted as meaning that a person who makes protected subject-matter available to the public on a website without the agreement of the rightholder, for the purpose of Article 3(2) of that directive, is using the services of the internet service provider of the persons accessing that subject-matter, which must be regarded as an intermediary within the meaning of Article 8(3) of Directive 2001/29.

En ISP som ger tillgång till piratsajt för en av sina kunder är alltså att betrakta som mellanhand för brottsligheten. I och med detta råder det heller ingen tveksamhet om att Piratpartiets tidigare leverans av bandbredd till TPB var olaglig.

2. The fundamental rights recognised by EU law must be interpreted as not precluding a court injunction prohibiting an internet service provider from allowing its customers access to a website placing protected subject-matter online without the agreement of the rightholders when that injunction does not specify the measures which that access provider must take and when that access provider can avoid incurring coercive penalties for breach of that injunction by showing that it has taken all reasonable measures, provided that (i) the measures taken do not unnecessarily deprive internet users of the possibility of lawfully accessing the information available and (ii) that those measures have the effect of preventing unauthorised access to the protected subject-matter or, at least, of making it difficult to achieve and of seriously discouraging internet users who are using the services of the addressee of that injunction from accessing the subject-matter that has been made available to them in breach of the intellectual property right, that being a matter for the national authorities and courts to establish.

Nationella domstolar får alltså besluta om att en ISP måste blockera en illegal tjänst som TPB, eftersom detta antingen förhindrar eller åtminstone försvårar fortsatt brottslighet och förebygger sådan. Detta givet att åtgärderna är proportionerliga och i TPB:s fall kan man ju knappast hävda att blockering skulle vara oproportionerlig. I och med denna dom kommer sannolikt en avsevärd ökning av blockering av piratsajter ske och detta är verkligen på tiden.

Se även theregister TorrentFreak

Erkände appstöld för över 700 000 dollar

Två personer har erkänt kriminalitet kopplat till upphovsrättsbrott, efter att illegalt ha sålt kopior på Android-appar under 2 år.

Man uppskattar det till att man sålt kopior på appar med försäljningspris 700 000 dollar och på den kriminella verksamheten dragit in över 80 000 dollar i förtjänst.

The domain seizures were the first ever against “rogue” mobile app marketplaces and followed similar actions against BitTorrent and streaming sites.

Bra att man äntligen lyckas göra något åt denna kriminalitet. Mycket mer måste göras!

These men trampled on the intellectual property rights of others when they and other members of the Appbucket group distributed more than one million copies of pirated apps.

Det är så tjuvar jobbar, oavsett om det handlar om att sälja stöldgods från villainbrott, stulna bilar, appar, musik eller film som man inte har rätt att sälja.

The FBI will continue to work with its various law enforcement partners in identifying, investigating, and presenting for prosecution those individuals and groups engaged in such criminal activities that involve the attempt to profit from the hard work and the developed creative ideas of others

Bra! Men hur kan det komma sig att Sverige som rättsstat är så oerhört flata mot liknande verksamhet? Varför dras inte TPB:s se-domän in? Helt obegripligt!

Snatteri och piratkopiering hos ungdomar

Jag hävdar att det finns många likheter mellan brotten snatteri, stöld och piratkopiering. Brotten utförs i stor mängd, för egen vinning (utan ”kommersiella intressen”) och någon annan får betala för att snattaren/tjuven resp. fildelaren snor åt sig en vara utan att betala för sig. Men när det gäller brottsbekämpningen finns det mycket stora skillnader, vilket jag nu ska visa via fakta.

Enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) så har mellan 60-70 000 butiksstölder/snatterier anmälts per år under de senaste 10 åren. Specialstudier av butikernas svinn visar att endast mellan 5-10 procent av det totala antalet butiksstölder/snatterier upptäcks och anmäls till polisen, vilket då skulle ge att det begås mellan 300 000 och 700 000 sådana varje år, en halv miljon grovt räknat. Enligt Brås skolundersökning uppgav var tredje niondeklassare att de snattat något under det senaste året. En vanlig (felaktig) piratuppfattning är följande (Per ”wertigon” Ekström):

Det är ytterst få som snattar, kanske en på hundra eller en på tusen. Det är en på fem som fildelar.

Bland ungdomar tycks alltså snatteri av varor snarare vara oerhört vanligt, var tredje niondeklassare är ju en enormt hög siffra och den verkar ha ökat på senare år, det låg kring var fjärde eller var femte niondeklassare tidigare.

Hela 45% av de anmälda brotten kunde klaras upp, dvs en person kunde bindas till brottet. Strafföreläggande och böter var de vanligaste påföljderna och 16 800 personer lagfördes för det år 2010.

Se Brås statistik och butiksstöld och snatterier.

Man kan alltså se att snatteri är ett mycket vanligt brott bland ungdomar men att man ändå upptäcker och bestraffar en relativt stor andel.

I fallet piratkopiering så har jag hittat en mycket intressant undersökning från 2007, Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomar, gjord av studenter vid Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet. Man har fått 141 enkätsvar från ålder 16-19 år, 59% män och 41% kvinnor. Det är relativt många och eftersom undersökningen gjorts av studenter så kan man knappast beskylla den för att vara beställd av ”maffian” eller liknande. Tvärtom, personerna som genomfört undersökningen säger följande i slutet av rapporten:

Vi tror personligen att fildelning inte är något som man kommer att kunna lösa genom att förbjuda det och så länge parterna är oense om hur det hela ska lösas kommer folk fortsätta ladda ner alla sorters media med gott samvete.

En sammanfattande slutsats är följande:

En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar. Även om vissa skillnader finns mellan könen så är de på många punkter såsom bandbredd och moraliska inställning lika. Fildelningen påverkar även köpbeteendendet hos vår målgrupp som i många fall oftare laddade ner än köpte vissa sorters media. Lagstiftningen har inte heller någon större påverkan på deras fildelningsvanor.

Några intressanta delresultat av undersökningen:

  • 78 % ansåg att musiken var för dyr i handeln och resterande 22 % ansåg att priserna var rimliga. En hel del tyckte alltså att priserna var rimliga.
  • I fallet film ansåg 52% att priserna var för dyra men hela 46% ansåg att de var rimliga. Det här stämmer alltså inte alls med hur piratpartister och andra piratförespråkare på nätet brukar argumentera.
  • Hela 91% hade fildelat media.
  • Den olagliga andelen nedladdning står för 47% av all nedladdning. Stämmer inte heller med piratpartisternas argumentation.
  • Det handlar om massiv nedladdning:
    • 18% laddar ner musik varje dag, 37% några gånger varje vecka, 19% några gånger i månaden
    • 9% laddar ner film varje dag, 15% några gånger varje vecka, 19% några gånger i månaden
    • 6% laddar ner spel varje dag, 4% några gånger varje vecka, 11% några gånger i månaden
    • 5% laddar ner dataprogram varje dag, 4% några gånger varje vecka, 20% några gånger i månaden
    • 2% laddar ner böcker varje dag, 1% några gånger varje vecka, 1% några gånger i månaden. Det där med att internet skulle vara världens största bibliotek verkar inte stämma så bra, det är företrädesvis musik, film, spel och dataprogram som laddas ner alltså.
  • Ser vi sedan till mängden som laddas ner så är även den massiv:
    • 14% laddar ner mer än 100 låtar per månad, 21% mellan 30-100, 26% mellan 10-30, 23% mellan 1-10, 16% laddar aldrig ner musik
    • 4% laddar ner mer än 100 filmer per månad, 1% mellan 30-100, 9% mellan 10-30, 42% mellan 1-10, 44% laddar aldrig ner film
    • 5% laddar ner mer än 100 spel per månad, 0% mellan 30-100, 4% mellan 10-30, 39% mellan 1-10, 53% laddar aldrig ner spel
    • 3% laddar ner mer än 100 program per månad, 1% mellan 30-100, 5% mellan 10-30, 40% mellan 1-10, 51% laddar aldrig ner program
    • 2% laddade ner mer än 100 böcker per månad, 1% mellan 30-100, 0% mellan 10-30, 11% mellan 1-10, 86% laddar aldrig ner böcker
  • Hur många köper det man laddat ner?
    • 42% köper aldrig det man laddat ner
    • 41% köper sällan det man laddat ner
    • 17% köper ofta det man laddat ner
  • Angående samplingseffekten (som vissa hävdar har minskat och var större då fildelningen på internet tog fart):
    • 64% ansåg att de ofta hittade nya saker som de aldrig skulle ha hittat annars. 17% av de som upptäckt nytt på detta sätt säger sig ofta köpa produkten, detta skulle då innebär att i bästa fall 11% ofta skulle hitta nya saker som de sedan köper. Men det stora flertalet skulle ju inte göra så utan bara konsumera utan att betala medan andra får betala även för deras egen konsumtion. Och från denna statistik går det heller inte säga hur stor andel nya köp detta skulle leda till men ”ofta” borde sannolikt medföra betydligt mindre än 11%.
  • Hur  många skulle ha köpt lagligt om man inte kunde ladda ner olagligt?
    • Bara 8% skulle inte ha köpt något alls om man inte hade kunnat ladda ner
    • 61% skulle ha köpt ett fåtal
    • 15% skulle ha köpt det mesta. Ganska hög siffra ändå, stämmer relativt bra med Mediavisions undersökning som pekade på 25%. 15% i förlorad intäkt är enormt mycket!
    • Endast 1% skulle ha köpt allt
    • 15% valde att inte svara på frågan, vilket antyder att en högre andel än 15-16% skulle ha köpt om man inte kunnat ladda ner illegalt. Återigen, Mediavision var nog inte helt fel ute.
  • Hur många köper oftare än vad man laddar ner?
    • 12% köper oftare musik än vad man laddar ner
    • 31% köper oftare film än vad man laddar ner
    • 5% köper oftare program än vad man laddar ner
    • 46% köper oftare böcker än vad man laddar ner
  • Hur stor är rädslan för att åka dit för piratkopiering?
    • Bara 1% kände rädsla för att åka dit
    • 16% var lite rädda
    • 83% var inte alls rädda
  • Och hur var moralen kring fildelning?
    • 5% tyckte att det var moraliskt fel
    • 36% tyckte att det var moraliskt fel i vissa fall
    • 51% tyckte inte alls att det var moraliskt fel
    • 5% ville inte svara på frågan. Moralen är sannolikt mycket starkt kopplad till den låga risken för att åka dit för det.
  • De vanligaste svaren om vad som är positivt med olaglig fildelning
    • Det är gratis
    • Enkelt
    • Snabbt
    • Median når ut till en större målgrupp
    • Upptäcka saker man annars skulle ha missat
    • Stort utbud
    • Bra sätt för mindre kända artister att nå ut till en större och bredare publik
  • De vanligaste svaren om vad som är negativt med olagligt fildelning
    • Artister/förlag förlorar inkomster
    • Det är olagligt och man kan bli ställd inför rätta för det
    • Om industrin förlorar för stora inkomster så finns risken att kvaliteten på det material man ger ut kommer att minska

Både snatteri och piratkopiering är volymsbrott, en mycket stor andel (ungdomar är sannolikt överrepresenterade) svenskar bryter mot lagen. Hela 60-70 000 snatterier anmäls varje år, motsvarande för piratkopiering måste vara försumbart litet givet det man ser i media.  Det finns i alla fall ett mycket litet antal domar mot vanliga fildelare enligt Ung Pirats egen sammanställning. Andelen anmälda snattare som fälls för brottet är också relativt hög, 16 800 personer år 2010. Bara ett försumbart litet antal personer fälls för piratkopiering.

Jag hittade faktiskt lite statistik från Polisen angående anmälda brott som har med upphovsrättsbrott att göra, brottskoder 5101 till 5104. 5101 är brott mot upphovsrätten via fildelning. Totalt sett för dessa brottskoder anmäldes grovt sett bara 200 brott per år i hela Sverige under 2011 och 2012. Glädjande nog har dock uppklarningsprocenten gått från under 5% 2010 till över 30% 2012. Men även om uppklarningsprocenten ökar så anmäls ju en alldeles för liten andel av de begångna brotten om man jämför med hur det fungerar med snatteri av varor.

Det finns ingen undersökning kring hur stor andel av snattarna som skulle ha köpt om de inte hade kunnat snatta men det är inte alls orimligt att det handlar om liknande siffror som för media ovan. Procentsatserna kan förstås skilja sig en hel del men det gör det ju också mellan de olika typerna av media. Principen bör ändå vara att i bägge fallen så skulle en relativt stor andel lagliga köp ha ersatt snatterierna om man inte hade kunnat snatta. Inte orimligt att det handlar om 15-25% som i fallet piratkopiering. Även om många butiker går med höga vinster trots snatterier så skulle de då få ännu högre vinster utan dessa snatterier.

Sannolikt finns det en viss samplingseffekt även för vanliga snatterier, typ att en snattare kan tänka sig att sno en ny sorts godis som man inte hade lust att chansa på att köpa ifall man inte skulle gilla det. Detta skulle ju givetvis kunna leda till nya köp av denna produkt men ingen skulle väl komma på den befängda idén att sådan sampling via snatteri skulle vara OK? Så varför skulle den vara OK för upphovsrättsskyddad media? I fallet snattat godis så uteblir handlarens vinst eftersom köpesumman inte kommer in. Det blir även en viss förlust kopplat till inköpspris och administrativa kostnader. I fallet media via fil eller streaming så är det bara intäkten som uteblir eftersom något inköpspris inte förloras, dock är det ju ändå en förlust eftersom piraten utnyttjar produkten utan att betala, precis som när snattaren tar och äter godiset utan att betala.

Något har gått allvarligt fel i rättstillämpningen. Brotten är likartade men upphovsmännen tycks vara rättslösa till skillnad från butikerna vad gäller snatteri. Även om bara 5-10% av snatterierna upptäcks och anmäls så är det ändå totalt sett en rätt stor andel och därmed en hög avskräckande effekt. Motsvarande för piratkopiering finns ju inte alls, det är i praktiken bara ett fåtal av de som driver de stora piratsajterna som åker dit och får kännbara straff. Det verkar ligga kring 5-10% risk att åka dit för snatteri, vilket innebär att de allra flesta snattare känner en rädsla för att åka dit för det, trots detta snattar var tredje nioklassare. I fallet innehållsstöld/piratkopiering med bara 200 anmälda fall per år så är risken för att åka dit för det helt försumbar och bara 1% av brottslingarna känner allvarlig rädsla, en överdriven sådan givet den faktiska risken att åka dit. Något måste göras eftersom snatteri och piratkopiering är likartade brott och borde ges en likartad effektiv brottsbekämpning.

Inte nog med att man stjäl innehåll, det finns ett politiskt parti som propagerar för att detta ska vara OK, Piratpartiet och dess ungdomsförbund Ung Pirat. Ung Pirat har dessutom öppnat K-kassan som är en slags ”försäkring” ifall man åker dit för sin innehållstöld. Genom att teckna en sådan ”försäkring” så ska man alltså lugnt kunna fortsätta att stjäla från andra och få ekonomisk hjälp om man mot förmodan åker dit för det. Liknande moraliskt tveksamma konstruktioner finns eller har funnits för att planka i kollektivtrafiken eller för fortkörningsböter. Borde man ha en motsvarande kassa för att kunna snatta på Ica eller H&M, för att kunna bidragsfuska eller fuska med försäkringar, utan att oroa sig för de ekonomiska konsekvenserna utifall att man mot förmodan ändå åker dit för brottet?

Sammanfattningsvis är det enkelt att konstatera att moralen hos ungdomar inte skiljer sig nämnvärt angående snatteri av varor jämför med snatteri av innehåll, piratkopiering. Att en tredjedel av niondeklassarna snattar varor säger att moralen inte står högt i kurs ens när det gäller fysiska varor. När det då är betydligt enklare att snatta innehåll, piratkopiera, och att risken är oerhört mycket mindre att åka dit för det, ja då är det inte konstigt att piratkopiering är vardagsmat för samma ungdomar. Tillfället gör tjuven, ett gammalt talesätt som fortfarande gäller. Eftersom andelen niondeklassare som snattar ökat från var femte till var tredje på senare år är det heller inte orimligt att piratkopieringsmoralen får efterverkningar även på butikssnatterierna. Om det finns ett sådant samband så är misslyckandet i rättstillämpningen för upphovsrätt alltså katastrofal för medborgarnas moral kring stöld och snatteri, vilket kan åstadkomma en oerhörd skada för samhället.

Så här säger filmaren, författaren och journalisten Börje Peratt om Fildelning – Snatteri Stöld:

En konstnärs satsning är en chans att få lön för mödan i efterhand. Jämför med bonden som plöjer en åker, sår och vattnar fram kornkopior. När skörden är klar fylls ladan av råttor som alla tar för sig av kopiorna så att bonden förlorar sin skörd, går i konkurs och får se sin familj svälta.

Det handlar om att göra rätt för sig. Antipiratbyrån är idag konstnärens enda skydd. De borgeliga politiska ungdomsförbund vill slippa göra rätt för sig. Vänsterpartiet går ut hårdast och sällar sig till en organiserad ungdomsbrottslighet. Skrämmande.

Den som inte vill betala för något som man ska betala för utför en brottslig handling. Den som tar tillfället i akt att sno är en tjuv. I en affär kallas det att snatta. På internet kallas det att fildela eller helt enkelt IT-tjuv. Den som tycker att man ska kunna kopiera andras verk för eget syfte eller för spridning stjäl också. Innebörden i copyright och upphovsrätt är just att skydda ett konstnärligt verk. I de allra flesta fall kan det vara fråga om lång tids oavlönat arbete för att färdigställa ett verk. En bok, musik eller film. Poängen med en konstnärs/Författares/Kompositörs satsning är att man ska få en chans att få ersättning och lön för mödan för kopior, visningar, uppspelningar i efterhand. Man kan här jämföra med bonden. Som röjer en åker, plöjer dess mark, sår och så småningom skördar. När skörden är klar och ska säljas till kunder. Ja då sätter Piratbyrån igång och skickar in råttor i ladan som alla tar för sig så att bonden förlorar sin skörd, går i konkurs och får se sin familj svälta.

Vänsterpartiet gör gemensam sak med den tjuvuppmanande Piratbyrån och anklagar de som vill skapa rättvisa för att kriminalisera en hel generation ungdomar. Att tjyva och sno är fel. Och att bli anklagade för tjuveri och få svara för sina stölder är den enda chansen för konstnärers överlevnad. Så behåll fildelarlagen utan att kompromissa. Med Piratbyråns moral så är affärssnatteri också tillåtet. Varför ska man betala i kassan när man fritt kan ta från hyllorna? Det är min förhoppning att inte bara piratkopiering utan även spridandet av stöd för fildelning ska kriminaliseras. Det borde finnas någon lag som bestraffar uppmaning till lagbrott och stöld.