Piratpartiets naiva syn på övervakningen

Gustav Nipe (Ung Pirat)  skriver i Norrbottenskuriren om övervakningen via främmande makt och Piratpartiets lösning på problemet. Vilken oerhört naiv syn man har på denna fråga!

Hela övervakningsskandalen har gjort att de politiska ledarna har tappat ansiktet inför omvärlden. Det har blivit för pinsamt; vänner spionerar inte på varandra.

Ärligt talat så är inget av det här okänt för vare sig de politiska ledarna eller för ”omvärlden”. Anledningen till att man nu protesterar och kritiserar är enbart för att man ser att detta är en förväntad reaktion på det som lyfts fram i massmedia. Självklart har Merkel, Reinfeldt och alla andra ledare – inom politik såväl som i näringsliv – utgått från att man kan vara avlyssnad och agerat därefter. Det finns många intressenter som kan tänkas avlyssna, inte bara främmande makt. Självklart utbyter man då inte hemligheter via vanlig mobiltelefon eller mail, då är man ju rent av korkad. Nej man får se till att skydda sig så mycket som det krävs beroende på hur allvarligt det är att informationen som utbyts läcker ut.

Man kan tycka att vänner inte spionerar på varandra men så enkelt är det inte. Nationer är inte enbart vänner med varandra även om det ser ut så på ytan. Man är även i viss mån fiender och har motstridiga intressen att bevaka. De som jobbat länge inom underrättelsebranschen menar också att en viktig del är att övervaka att vänner verkligen är vänner, att man agerar som överenskommet, så att man kan fortsätta att vara vänner. Jag försvarar inte övervakningen men jag inser att den har funnits där väldigt länge, den finns där nu, den kommer att finnas i framtiden.

Europas ledare har duckat frågan om övervakning fram tills nu, när det har uppdagats att de själva övervakas.

Nej, det har inte uppdagats, det har bara lyfts fram till ytan. Det är ingen överraskning för någon, därav den förhållandevis lama reaktionen. Och ju mer som lyfts fram, desto mer luft pyser det ut och människor rycker på axlarna och reagerar knappt ens längre. För vad ska man göra åt det? Det är som att gnälla på vädret, det är meningslöst. Istället tar vi på oss rätt kläder, dvs vi hanterar risken att vi kan bli avlyssnade. För vanligt hederligt folk i en väl fungerande demokrati (som Sverige) är detta förstås inget att bry sig om överhuvudtaget. I länder med avsaknad av demokrati är det något helt annat men där gör man ju ändå som man vill och där är det ju regimen som är grundproblemet och allt det andra är följdproblem.

Vår svenska näringsminister, Annie Lööf, har sagt att hon är övertygad om att hennes mejl och telefon kontrolleras av annan makt. En partiledare för ett av Sveriges regerande partier är säker på att hennes digitala kommunikation övervakas.

Självklart är hon övertygad om detta, allt annat vore ju oerhört korkat!

Det värsta av allt är att ingenting görs, de accepterar situationen.

Vad ska göras då? Ska man be samtliga världens makter att dyrt och heligt lova att aldrig övervaka mer? Liksom alla privata aktörer? Detta är helt orimligt och kommer aldrig att fungera. Rädslan att någon annan övervakar kommer i sig göra att man fortsätter att övervaka, det blir lite som i kalla krigets terrorbalans med kärnvapen. Kanske kan man minska lite på övervakningen men den kommer aldrig någonsin att upphöra och detta får vi helt enkelt leva med.

Vi pirater går till val på att klippa övervakningskablarna, stänga ner alla spionorgan som riktar sig mot våra egna medborgare som inte är brottsmisstänkta. Sveriges och Europas medborgares privatliv är inte till salu.

Intressant, hur skulle detta gå till rent konkret? Det är ju som att säga att man går till val på att det ska vara fred i världen, att alla sjukdomar ska botas, inga brott ska längre begås (utom piratkopiering förstås…). Och vi vet ju alla varför Piratpartiet är så emot övervakning – den är ett hinder mot att kunna begå brott utan att riskera upptäckt och bestraffning, ett hinder mot möjligheten att under anonymitet få kränka andra medborgares rättigheter för egen vinning.

Annonser