Peter Sunde gripen i Sverige

Peter Sunde greps 31 maj 2014 på en bondgård i skånska Oxie, efter ett samarbete mellan svensk och polsk polis. Han har varit efterlyst av Interpol sedan 2012 eftersom han inte har infunnit sig för att avtjäna sitt 8 månader långa fängelsestraff enligt i laga kraft vunnen dom från rättegången mot The Pirate Bay.

Det här ger mig lite blandade känslor. Å ena sidan är jag glad för att rättvisan segrar till slut, har man en i laga kraft vunnen dom så ska man förstås avtjäna straffet. Men det som är beklämmande är att hela processen sedan tillslaget mot TPB 2006 har tagit så oerhört lång tid innan man nådde i laga kraft vunna domar, samt att brottslingarna har kunnat leva vidare ute i det fria. När det gäller Gottfrid Svartholm Warg så har detta inneburit att han har kunnat begå flera nya allvarliga brott i form av dataintrång, enligt i laga kraft vunnen dom i fallet Logica, och han sitter även sedan länge häktad i Danmark p.g.a. misstankar om nya dataintrång. I och med att Peter Sunde nu är gripen så kommer detta leda till att 3 av 4 dömda brottslingar till slut har avtjänat sina fängelsestraff, då återstår Fredrik Neij som sägs befinna sig i Laos.

Reaktionerna i piratkretsar är de förväntade, missförstånd, konspirationsteorier och tecken på att man inte förstår att det är det egna beteendet som bidragit till att Peter Sunde och de andra till slut hamnar i fängelse. Några exempel från TorrentFreak:

Don’t worry, I’ll never ever ever buy anything, will keep getting everything free thanks to torrent sites.

Det var beteendet att ladda ner utan betala som var hela affärsidén bakom TPB och det var driften av den tjänsten i form av medhjälp till brott mot upphovsrättslagen – i kommersiellt syfte dessutom – som gjorde att Peter Sunde till slut hamnade i fängelse. Det är tydligen svårt för piraterna att inse den kopplingen.

With all respect for one of the founders of the best thing in tech, but what is the point? Piratebay has moved on. He is no longer involved right? This is Tiananmen Square level of abuse.

Syftet är givetvis att i laga kraft vunna domar ska verkställas, man kan inte komma efteråt och säga att domarna inte ska gälla.

Yes, corrupt in the extreme. NUMEROUS Swedish legal experts have said that the law was stretched past the breaking point to get the Pirate Bay people on charges and that the Supreme Court erred in not overturning the convictions.
Including legal experts who are or were in the prosecutors office back when this went down.

Sedvanliga konspirationsteorier. Läser man domarna så ser man att man helt enkelt dömt efter svensk lagstiftning, det finns inget korrupt i detta. Och vilka är alla dessa s.k. svenska juridiska experter som avses? De flesta verkar vara överens om att domarna är helt korrekta och i linje med intentionerna med såväl upphovsrättslagen som brottsbalken (vad gäller medhjälp till brott).

My answer is the same as before.Never ever give MAFIAA a way into your wallet.Screw the Theater……….Screw buying any new products……………..Screw paying for online entertainment which pays them money…………Screw Cable Tv…………..Screw any who are MAFIAA !
Buy Indie and buy Local Non-MAFIAA Art !!!
Buy Used physical MAFIAA Krap as they get no money from selling used physical.
I been doing this for around 10 years or more now.Never stopping…..do not even care what MAFIAA is putting out as they no longer matter at all to me.

Just det, exakt detta beteende satte Peter Sunde i fängelse eftersom han såg en affärsidé i att i kommersiellt syfte hjälpa personer med denna mentalitet att begå huvudbrotten i form av brott mot upphovsrättslagen.

I would happily help pay bail

Man verkar vara dåligt insatta i det rättsliga läget liksom hur det fungerar i Sverige. Borgen är ju inte alls aktuellt eftersom det endast handlar om att han ska avtjäna straff enligt i laga kraft vunnen dom.

This is like sending Robin Hood to jail. In other words, we all love him even more now and the mafiaa is hated even more if that is possible. I like to put the mafiaa in lower caps to diminish them.

Robin Hood tog från de rika och gav till de fattiga, det går att försvara en del av det beteendet. Men pirater stjäl innehåll och inkomster från alla drabbade upphovsmän, varav många kämpar för att få det att gå runt. Det finns ett fåtal mycket kända och rika artister men den stora massan av upphovsmän (där du och jag kan vara en av alla dessa) är inte rika utan förtjänar att kunna skörda frukterna av sitt arbete precis alla andra yrkesarbetande som förväntas få lön för sitt arbete. Och eftersom musik och film finns i överflöd så är detta inte något existentiellt behov av typ fattigdom/svält utan ett rent lyxproblem. Man får helt enkelt betala för sin konsumtion precis som för vilken annan vara eller tjänst som helst. Peter Sunde är inte mer Robin Hood än en simpel hälare.

Christian Engström kallar Peter Sunde för hjälte och öser på med så många konspirationsteorier han kan komma på angående Gottfrid Svartholm Warg, Assange, Manning osv. Mera av det som sannolikt gjorde att man åkte ur EU-parlamentet.

Anna Troberg kräver svar av upphovsrättsindustrin med anledning av gripandet. Ursäkta men kommer inte detta lite väl sent? Nu handlar det ju enbart om att han ska avtjäna sitt straff. Och hur korkat är det inte att ställa en fråga till ”upphovsrättsindustrin”? Vem ska svara? Kan man ställa frågor även till ”piraterna” och förvänta sig ett svar som representerar hela gruppens åsikt?

SvD Dn Sydsvenskan Expressen metro HD Aftonbladet IDG.se

Piratkopieringspartiet Piratpartiet – ut ur EU-parlamentet

Piratpartiet kom in i EU-parlamentet 2009 med 7,1% av rösterna och fick först 1 mandat. Tursamt nog fick man senare 1 mandat till och har fram till valet 2014 haft 2 mandat av sveriges 20 mandat, av totalt 750 i hela EU-parlamentet. Att man kom in kan förklaras av att uppstickare traditionellt sett har gynnats, både för att det är något nytt, men även för att de kan dra till sig proteströster. En annan förklaring är att man drog nytta av debatten kring The Pirate Bay.

Under mandatperioden 2009-2014 har det varit en hel del märkliga turer från Piratpartiet som gjort att man fått skämmas som svensk, mycket med koppling till turerna kring The Pirate Bay:

I valet 2014 fick Piratpartiet bara 2,23% och åker därmed ut ur EU-parlamentet. I Finland fick man bara 0,5% trots att Peter Sunde ställde upp. Det hade på sätt och vis varit intressant att se hur det hade gått om han hade fått en plats i EU-parlamentet, eller om han hade blivit nekad som dömd kriminell. Jag kan tycka att man som dömd kriminell med i laga kraft vunnen dom som inte är avtjänad, inte ens borde vara valbar till ett parlament.

Nu hoppas vi på att Piratpartiet går i graven en gång för alla. De kommer väl att kämpa på inför riksdagsvalet 2014 men efter förväntat fiasko även där måste de nog till slut finna sig i att deras snyltarpolitik som bygger på att man ska ha rätten att hålla sig dold för att kunna begå brott mot andra människor, aldrig kommer att få ett brett stöd av svenska folket. Det har även visat sig att Gottfrid Svartholm Warg, som startade TPB, nu är dömd kriminell även för dataintrång, dvs integritetsbrott i miljonupplaga. Likväl hyllas han av de flesta pirater. Så det där med integritet var ju bara en förevändning för att kunna begå brott, integritetsbrott i miljonupplaga av en pirathjälte är tydligen en beundransvärd handling.

Under mandatperioden har det också utvecklat sig så att fildelning blivit mindre intressant och svenska folket har i mycket hög utsträckning börjat använda betaltjänster som Spotify, Netflix, iTunes osv. Piratpartiets unkna fildelarpolitik är helt enkelt ointressant för de allra flesta. Ovanpå detta så har Christian Engström i slutet av valrörelsen gjort katastrofalt dåliga mediainsatser vid partiledarutfrågningen och slutdebatten i tv. Inte konstigt alls att det gick som det gick i EU-valet.

Edit 2014-05-31:

Peter Sunde gripen i Sverige så att han äntligen ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff enligt TPB-domen!

Om Piratpartiets misslyckade politik för en reformerad upphovsrätt

Piratpartiet säger sig inte vilja avskaffa upphovsrätten utan reformera den. Tyvärr bygger deras vision på missuppfattningar om hur dagens upphovsrätt fungerar, bl.a. om de närstående rättigheterna och inte minst om vilka skyldigheter vi har internationellt enligt ingångna avtal.

Piratpartiet anser att nedladdning av upphovsrättsskyddat material ska vara fritt för ”icke-kommersiellt bruk”, ”privat bruk” och liknande. Men det är en grovt missvisande synvinkel eftersom majoriteten av allt utnyttjande av verk är för privat bruk, alltså att en privatperson läser en bok, lyssnar på en låt eller tittar på en film. Det är ju detta behov som driver hela branschen och ger upphovsmännen och de med de närstående rättigheterna möjlighet att tjäna pengar på sitt arbete, precis som alla andra yrkeskategorier tjänar pengar på sitt arbete. En inspelad låt eller film är ett fixerat framträdande som ersätter behovet av att artister kommer och framför något live, eller att ett teatersällskap framför en pjäs live. Självklart ska man ha ersättning när någon tar del av detta fixerade framträdande precis som att man betalar när man går på bio, teater eller konsert. Tyvärr förstår inte vare sig Christian Engström eller Rick falkvinge det här.

Igår var det utfrågning av Christian Engström inför EU-valet i svt2, då blev det mycket tydligt vilken misslyckad argumentation man för och Christian Engström pendlade mellan att vara äkta svarslös, medvetet undvika att svara eller lägga upp ett nervöst flin i brist på bättre. Jag återger här en av de intressantaste ordväxlingarna (03:38):

Utfrågaren: ”Om det blir lagligt för privatpersoner att lägga ut t.ex. böcker på nätet, som då alla kan läsa,  hur ska författare tjäna sina pengar?”
Christian:  ”Just det, alltså, den här frågan, det, det är den som, det var den första fråga vi fick när, när, vi meddelande att vi hade startat Piratpartiet, hur ska artisterna få betalt om man då med artisterna menar konkret (ohörbart)
Utfrågaren: ”I det här fallet gäller det författare
Christian: ”I det här fallet författare osv. För 15 år sen, när Napster startade 1999, då var det en jättesvår fråga, då fanns det mn i princip, då fanns det nog ingen som hade svaret på den, jag hade det inte. Nu har vi 15 års erfarenhet av massiv fildelning på internet, som har ökat hela tiden år från år. Och vi ser att samtidigt som att fildelningen har ökat, så har intäkterna för hela kultursektorn ökat. Och för varje enskilt segment – musik, film, ja definitivt dataspel, även böcker – mer pengar kommer in.”
Utfrågaren: ”Men hur tänker du, om vi tar ett fall, ett fall där, där, det blir helt lagligt för mig att dela med mig av en bok gratis på nätet så att alla kan läsa, hur ska den författaren som har skrivit den boken tjäna sina pengar?
Christian: ”Det ska du inte fråga mig om, jag är politiker, alltså..”
Utfrågaren: ”Det är du som vill driva igenom det här
Christian: ”Just det, just det. Men innan jag var politiker så var jag småföretagare och det vet jag att om man som företagare, en författare som vill tjäna pengar är ju en småföretagare. Om man som företagare tror att, tror att, man ska gå till politikerna och fråga vad ens affärsmodell ska vara, då kan jag säga att då ska man inte starta ett företag överhuvudtaget
Utfrågaren:  ”.. ohörbart… rycka undan mattan för det sätt som man tjänar pengar på nu
Christian: ”Näh, fast det är det ju inte, äh, eftersom man, när man, när man tittar på statistiken ser man som sagt att det kommer in mera pengar, alltså bokbranschen tjänar mera pengar, äh, hela kulturbranschen som helhet, äh, musikbranschen, filmbranschen. Det kommer in mera pengar men det är sant, kreatörerna måste hitta nya kreativa sätt att, att få dom här pengarna
Utfrågaren: ”Men vad har du då för idé om det, om, om det blir gratis, gratis att, att ladda ner alla böcker på, på nätet, vad är din, eh, lösning på hur författarna ska få betalt?
Christian: ”Det är redan gratis att ladda ner, precis allting finns, det är visserligen olagligt, men, men, liksom allting finns
Utfrågaren: ”Ja men om, om det även blir lagligt då att privat fildela, vad är din lösning, hur ska författarna få betalt?
Christian: ”Marknadsekonomi. Det är det system vi har. Alltså den osynliga handen har visat sig kunna hantera det här. Eftersom jag sa, för 15 år sen, då hade jag inte kunnat svara på den här frågan, jag hade ingen aning, eh, idag vet jag, idag kan jag säga titta på statistiken. Det var inget problem, det är redan löst
Utfrågaren: ”Den osynliga handen helt enkelt?
Christian: ”Ja

Det blir ju här helt uppenbart av det svamlande svaret att Piratpartiet inte har någon lösning. Att hänvisa till statistik för branschen löser inget problem för den enskilde upphovsmannen. Upphovsrätten är till för att skydda varje enskild upphovsmans intressen, inklusive möjligheten att få betalt då någon utnyttjar upphovsmannens verk. Hur det går för branschen totalt sett – om den ökar eller minskar sina intäkter – är fullständigt ointressant. Om en kund inte vill betala snickaren för utfört arbete, ja då kan man ju alltså hävda att byggbranschen aldrig gått så bra som nu, vägra betala och be snickaren att vara mer kreativ för att få in pengarna enligt ”osynliga handen”. Snacka om korkade argument!

EU-domstolen förklarar holländska systemet med nedladdning för privat bruk olagligt

Pirater brukar hävda att det finns länder där det är tillåtet att ladda ner för privat bruk, ofta brukar man då ta upp Holland. Men nu har EU-domstolen förklarat det holländska systemet som olagligt och därmed är det per omgående olagligt att ladda ner upphovsrättsskyddat material för privat bruk. Det ska bli intressant att se vad Piratpartiet säger om detta, efter att ha hyllat EU-domstolens dom om datalagringsdirektivet

Pressmeddelande och länk till domen finns här:

In a landmark ruling, the European Court of Justice has declared this system unlawful. The case was brought by several electronics stores and manufacturers, whose products were made more expensive because of the levy

Föga förvånande.

If Member States were free to adopt legislation permitting, inter alia, reproductions for private use to be made from an unlawful source, the result of that would clearly be detrimental to the proper functioning of the internal market.

Inte heller detta är förvånande.

Consequently, the Court holds that national legislation which makes no distinction between private copies made from lawful sources and those made from counterfeited or pirated sources cannot be tolerated.

Svenska systemet skiljer i teorin på kopior från lagliga original men det fungerar ju knappast i praktiken, inte heller att spridning bara sker inom närmaste bekantskapskretsen.

Furthermore, the Court states that it is for the Member State which has authorised the making of private copies to ensure the proper application thereof and to restrict acts which are not authorised by the rightholders.

Det här klarar knappast det svenska systemet heller.

The Court further notes that the Dutch system also punishes those who buy their digital movies and music from authorized sources, as they also pay the piracy levy on the devices and media they record them to.

Ja det är uppenbart att avgifter på media slår orättvist, speciellt om de som köper film och musik även måste betala avgifter på media för att bekosta andras snyltkopiering. Och eftersom det är uppenbart idag att lagring på hårddiskar och andra lagringsmedia görs i mycket högre omfattning för piratkopierat material än för lagligt köpt material (eller lagligt privatkopierat), så är det också uppenbart att större delen av avgifterna som Copyswede samlar in faktiskt går att härröra till piratkopiering. Därmed borde även svensk privatkopieringslagstiftning anses vara ogiltig enligt EU-rätt.

Today’s judgment is also likely to affect other European countries with similar systems, such as Switzerland where downloading pirated works for personal use is also permitted.

Tråkigt med motgångar angående brottsbekämpning mha datalagringsdirektivet men detta är ändå något rejält att fira! Kanske kan det här även på sikt göra att svenska systemet med privatkopiering och avgifter via Copyswede måste avskaffas, det vore verkligen på tiden!

Snatteri och piratkopiering hos ungdomar

Jag hävdar att det finns många likheter mellan brotten snatteri, stöld och piratkopiering. Brotten utförs i stor mängd, för egen vinning (utan ”kommersiella intressen”) och någon annan får betala för att snattaren/tjuven resp. fildelaren snor åt sig en vara utan att betala för sig. Men när det gäller brottsbekämpningen finns det mycket stora skillnader, vilket jag nu ska visa via fakta.

Enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) så har mellan 60-70 000 butiksstölder/snatterier anmälts per år under de senaste 10 åren. Specialstudier av butikernas svinn visar att endast mellan 5-10 procent av det totala antalet butiksstölder/snatterier upptäcks och anmäls till polisen, vilket då skulle ge att det begås mellan 300 000 och 700 000 sådana varje år, en halv miljon grovt räknat. Enligt Brås skolundersökning uppgav var tredje niondeklassare att de snattat något under det senaste året. En vanlig (felaktig) piratuppfattning är följande (Per ”wertigon” Ekström):

Det är ytterst få som snattar, kanske en på hundra eller en på tusen. Det är en på fem som fildelar.

Bland ungdomar tycks alltså snatteri av varor snarare vara oerhört vanligt, var tredje niondeklassare är ju en enormt hög siffra och den verkar ha ökat på senare år, det låg kring var fjärde eller var femte niondeklassare tidigare.

Hela 45% av de anmälda brotten kunde klaras upp, dvs en person kunde bindas till brottet. Strafföreläggande och böter var de vanligaste påföljderna och 16 800 personer lagfördes för det år 2010.

Se Brås statistik och butiksstöld och snatterier.

Man kan alltså se att snatteri är ett mycket vanligt brott bland ungdomar men att man ändå upptäcker och bestraffar en relativt stor andel.

I fallet piratkopiering så har jag hittat en mycket intressant undersökning från 2007, Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomar, gjord av studenter vid Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet. Man har fått 141 enkätsvar från ålder 16-19 år, 59% män och 41% kvinnor. Det är relativt många och eftersom undersökningen gjorts av studenter så kan man knappast beskylla den för att vara beställd av ”maffian” eller liknande. Tvärtom, personerna som genomfört undersökningen säger följande i slutet av rapporten:

Vi tror personligen att fildelning inte är något som man kommer att kunna lösa genom att förbjuda det och så länge parterna är oense om hur det hela ska lösas kommer folk fortsätta ladda ner alla sorters media med gott samvete.

En sammanfattande slutsats är följande:

En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar. Även om vissa skillnader finns mellan könen så är de på många punkter såsom bandbredd och moraliska inställning lika. Fildelningen påverkar även köpbeteendendet hos vår målgrupp som i många fall oftare laddade ner än köpte vissa sorters media. Lagstiftningen har inte heller någon större påverkan på deras fildelningsvanor.

Några intressanta delresultat av undersökningen:

  • 78 % ansåg att musiken var för dyr i handeln och resterande 22 % ansåg att priserna var rimliga. En hel del tyckte alltså att priserna var rimliga.
  • I fallet film ansåg 52% att priserna var för dyra men hela 46% ansåg att de var rimliga. Det här stämmer alltså inte alls med hur piratpartister och andra piratförespråkare på nätet brukar argumentera.
  • Hela 91% hade fildelat media.
  • Den olagliga andelen nedladdning står för 47% av all nedladdning. Stämmer inte heller med piratpartisternas argumentation.
  • Det handlar om massiv nedladdning:
    • 18% laddar ner musik varje dag, 37% några gånger varje vecka, 19% några gånger i månaden
    • 9% laddar ner film varje dag, 15% några gånger varje vecka, 19% några gånger i månaden
    • 6% laddar ner spel varje dag, 4% några gånger varje vecka, 11% några gånger i månaden
    • 5% laddar ner dataprogram varje dag, 4% några gånger varje vecka, 20% några gånger i månaden
    • 2% laddar ner böcker varje dag, 1% några gånger varje vecka, 1% några gånger i månaden. Det där med att internet skulle vara världens största bibliotek verkar inte stämma så bra, det är företrädesvis musik, film, spel och dataprogram som laddas ner alltså.
  • Ser vi sedan till mängden som laddas ner så är även den massiv:
    • 14% laddar ner mer än 100 låtar per månad, 21% mellan 30-100, 26% mellan 10-30, 23% mellan 1-10, 16% laddar aldrig ner musik
    • 4% laddar ner mer än 100 filmer per månad, 1% mellan 30-100, 9% mellan 10-30, 42% mellan 1-10, 44% laddar aldrig ner film
    • 5% laddar ner mer än 100 spel per månad, 0% mellan 30-100, 4% mellan 10-30, 39% mellan 1-10, 53% laddar aldrig ner spel
    • 3% laddar ner mer än 100 program per månad, 1% mellan 30-100, 5% mellan 10-30, 40% mellan 1-10, 51% laddar aldrig ner program
    • 2% laddade ner mer än 100 böcker per månad, 1% mellan 30-100, 0% mellan 10-30, 11% mellan 1-10, 86% laddar aldrig ner böcker
  • Hur många köper det man laddat ner?
    • 42% köper aldrig det man laddat ner
    • 41% köper sällan det man laddat ner
    • 17% köper ofta det man laddat ner
  • Angående samplingseffekten (som vissa hävdar har minskat och var större då fildelningen på internet tog fart):
    • 64% ansåg att de ofta hittade nya saker som de aldrig skulle ha hittat annars. 17% av de som upptäckt nytt på detta sätt säger sig ofta köpa produkten, detta skulle då innebär att i bästa fall 11% ofta skulle hitta nya saker som de sedan köper. Men det stora flertalet skulle ju inte göra så utan bara konsumera utan att betala medan andra får betala även för deras egen konsumtion. Och från denna statistik går det heller inte säga hur stor andel nya köp detta skulle leda till men ”ofta” borde sannolikt medföra betydligt mindre än 11%.
  • Hur  många skulle ha köpt lagligt om man inte kunde ladda ner olagligt?
    • Bara 8% skulle inte ha köpt något alls om man inte hade kunnat ladda ner
    • 61% skulle ha köpt ett fåtal
    • 15% skulle ha köpt det mesta. Ganska hög siffra ändå, stämmer relativt bra med Mediavisions undersökning som pekade på 25%. 15% i förlorad intäkt är enormt mycket!
    • Endast 1% skulle ha köpt allt
    • 15% valde att inte svara på frågan, vilket antyder att en högre andel än 15-16% skulle ha köpt om man inte kunnat ladda ner illegalt. Återigen, Mediavision var nog inte helt fel ute.
  • Hur många köper oftare än vad man laddar ner?
    • 12% köper oftare musik än vad man laddar ner
    • 31% köper oftare film än vad man laddar ner
    • 5% köper oftare program än vad man laddar ner
    • 46% köper oftare böcker än vad man laddar ner
  • Hur stor är rädslan för att åka dit för piratkopiering?
    • Bara 1% kände rädsla för att åka dit
    • 16% var lite rädda
    • 83% var inte alls rädda
  • Och hur var moralen kring fildelning?
    • 5% tyckte att det var moraliskt fel
    • 36% tyckte att det var moraliskt fel i vissa fall
    • 51% tyckte inte alls att det var moraliskt fel
    • 5% ville inte svara på frågan. Moralen är sannolikt mycket starkt kopplad till den låga risken för att åka dit för det.
  • De vanligaste svaren om vad som är positivt med olaglig fildelning
    • Det är gratis
    • Enkelt
    • Snabbt
    • Median når ut till en större målgrupp
    • Upptäcka saker man annars skulle ha missat
    • Stort utbud
    • Bra sätt för mindre kända artister att nå ut till en större och bredare publik
  • De vanligaste svaren om vad som är negativt med olagligt fildelning
    • Artister/förlag förlorar inkomster
    • Det är olagligt och man kan bli ställd inför rätta för det
    • Om industrin förlorar för stora inkomster så finns risken att kvaliteten på det material man ger ut kommer att minska

Både snatteri och piratkopiering är volymsbrott, en mycket stor andel (ungdomar är sannolikt överrepresenterade) svenskar bryter mot lagen. Hela 60-70 000 snatterier anmäls varje år, motsvarande för piratkopiering måste vara försumbart litet givet det man ser i media.  Det finns i alla fall ett mycket litet antal domar mot vanliga fildelare enligt Ung Pirats egen sammanställning. Andelen anmälda snattare som fälls för brottet är också relativt hög, 16 800 personer år 2010. Bara ett försumbart litet antal personer fälls för piratkopiering.

Jag hittade faktiskt lite statistik från Polisen angående anmälda brott som har med upphovsrättsbrott att göra, brottskoder 5101 till 5104. 5101 är brott mot upphovsrätten via fildelning. Totalt sett för dessa brottskoder anmäldes grovt sett bara 200 brott per år i hela Sverige under 2011 och 2012. Glädjande nog har dock uppklarningsprocenten gått från under 5% 2010 till över 30% 2012. Men även om uppklarningsprocenten ökar så anmäls ju en alldeles för liten andel av de begångna brotten om man jämför med hur det fungerar med snatteri av varor.

Det finns ingen undersökning kring hur stor andel av snattarna som skulle ha köpt om de inte hade kunnat snatta men det är inte alls orimligt att det handlar om liknande siffror som för media ovan. Procentsatserna kan förstås skilja sig en hel del men det gör det ju också mellan de olika typerna av media. Principen bör ändå vara att i bägge fallen så skulle en relativt stor andel lagliga köp ha ersatt snatterierna om man inte hade kunnat snatta. Inte orimligt att det handlar om 15-25% som i fallet piratkopiering. Även om många butiker går med höga vinster trots snatterier så skulle de då få ännu högre vinster utan dessa snatterier.

Sannolikt finns det en viss samplingseffekt även för vanliga snatterier, typ att en snattare kan tänka sig att sno en ny sorts godis som man inte hade lust att chansa på att köpa ifall man inte skulle gilla det. Detta skulle ju givetvis kunna leda till nya köp av denna produkt men ingen skulle väl komma på den befängda idén att sådan sampling via snatteri skulle vara OK? Så varför skulle den vara OK för upphovsrättsskyddad media? I fallet snattat godis så uteblir handlarens vinst eftersom köpesumman inte kommer in. Det blir även en viss förlust kopplat till inköpspris och administrativa kostnader. I fallet media via fil eller streaming så är det bara intäkten som uteblir eftersom något inköpspris inte förloras, dock är det ju ändå en förlust eftersom piraten utnyttjar produkten utan att betala, precis som när snattaren tar och äter godiset utan att betala.

Något har gått allvarligt fel i rättstillämpningen. Brotten är likartade men upphovsmännen tycks vara rättslösa till skillnad från butikerna vad gäller snatteri. Även om bara 5-10% av snatterierna upptäcks och anmäls så är det ändå totalt sett en rätt stor andel och därmed en hög avskräckande effekt. Motsvarande för piratkopiering finns ju inte alls, det är i praktiken bara ett fåtal av de som driver de stora piratsajterna som åker dit och får kännbara straff. Det verkar ligga kring 5-10% risk att åka dit för snatteri, vilket innebär att de allra flesta snattare känner en rädsla för att åka dit för det, trots detta snattar var tredje nioklassare. I fallet innehållsstöld/piratkopiering med bara 200 anmälda fall per år så är risken för att åka dit för det helt försumbar och bara 1% av brottslingarna känner allvarlig rädsla, en överdriven sådan givet den faktiska risken att åka dit. Något måste göras eftersom snatteri och piratkopiering är likartade brott och borde ges en likartad effektiv brottsbekämpning.

Inte nog med att man stjäl innehåll, det finns ett politiskt parti som propagerar för att detta ska vara OK, Piratpartiet och dess ungdomsförbund Ung Pirat. Ung Pirat har dessutom öppnat K-kassan som är en slags ”försäkring” ifall man åker dit för sin innehållstöld. Genom att teckna en sådan ”försäkring” så ska man alltså lugnt kunna fortsätta att stjäla från andra och få ekonomisk hjälp om man mot förmodan åker dit för det. Liknande moraliskt tveksamma konstruktioner finns eller har funnits för att planka i kollektivtrafiken eller för fortkörningsböter. Borde man ha en motsvarande kassa för att kunna snatta på Ica eller H&M, för att kunna bidragsfuska eller fuska med försäkringar, utan att oroa sig för de ekonomiska konsekvenserna utifall att man mot förmodan ändå åker dit för brottet?

Sammanfattningsvis är det enkelt att konstatera att moralen hos ungdomar inte skiljer sig nämnvärt angående snatteri av varor jämför med snatteri av innehåll, piratkopiering. Att en tredjedel av niondeklassarna snattar varor säger att moralen inte står högt i kurs ens när det gäller fysiska varor. När det då är betydligt enklare att snatta innehåll, piratkopiera, och att risken är oerhört mycket mindre att åka dit för det, ja då är det inte konstigt att piratkopiering är vardagsmat för samma ungdomar. Tillfället gör tjuven, ett gammalt talesätt som fortfarande gäller. Eftersom andelen niondeklassare som snattar ökat från var femte till var tredje på senare år är det heller inte orimligt att piratkopieringsmoralen får efterverkningar även på butikssnatterierna. Om det finns ett sådant samband så är misslyckandet i rättstillämpningen för upphovsrätt alltså katastrofal för medborgarnas moral kring stöld och snatteri, vilket kan åstadkomma en oerhörd skada för samhället.

Så här säger filmaren, författaren och journalisten Börje Peratt om Fildelning – Snatteri Stöld:

En konstnärs satsning är en chans att få lön för mödan i efterhand. Jämför med bonden som plöjer en åker, sår och vattnar fram kornkopior. När skörden är klar fylls ladan av råttor som alla tar för sig av kopiorna så att bonden förlorar sin skörd, går i konkurs och får se sin familj svälta.

Det handlar om att göra rätt för sig. Antipiratbyrån är idag konstnärens enda skydd. De borgeliga politiska ungdomsförbund vill slippa göra rätt för sig. Vänsterpartiet går ut hårdast och sällar sig till en organiserad ungdomsbrottslighet. Skrämmande.

Den som inte vill betala för något som man ska betala för utför en brottslig handling. Den som tar tillfället i akt att sno är en tjuv. I en affär kallas det att snatta. På internet kallas det att fildela eller helt enkelt IT-tjuv. Den som tycker att man ska kunna kopiera andras verk för eget syfte eller för spridning stjäl också. Innebörden i copyright och upphovsrätt är just att skydda ett konstnärligt verk. I de allra flesta fall kan det vara fråga om lång tids oavlönat arbete för att färdigställa ett verk. En bok, musik eller film. Poängen med en konstnärs/Författares/Kompositörs satsning är att man ska få en chans att få ersättning och lön för mödan för kopior, visningar, uppspelningar i efterhand. Man kan här jämföra med bonden. Som röjer en åker, plöjer dess mark, sår och så småningom skördar. När skörden är klar och ska säljas till kunder. Ja då sätter Piratbyrån igång och skickar in råttor i ladan som alla tar för sig så att bonden förlorar sin skörd, går i konkurs och får se sin familj svälta.

Vänsterpartiet gör gemensam sak med den tjuvuppmanande Piratbyrån och anklagar de som vill skapa rättvisa för att kriminalisera en hel generation ungdomar. Att tjyva och sno är fel. Och att bli anklagade för tjuveri och få svara för sina stölder är den enda chansen för konstnärers överlevnad. Så behåll fildelarlagen utan att kompromissa. Med Piratbyråns moral så är affärssnatteri också tillåtet. Varför ska man betala i kassan när man fritt kan ta från hyllorna? Det är min förhoppning att inte bara piratkopiering utan även spridandet av stöd för fildelning ska kriminaliseras. Det borde finnas någon lag som bestraffar uppmaning till lagbrott och stöld.

Är 4,3 miljoner i skadestånd för piratkopiering mycket?

En 28-åring från Sala dömdes igår i Västmanlands Tingsrätt till villkorlig dom med samhällstjänst på 160 timmar. Av domen framgår även att om fängelse hade valts som påföljd så skulle detta ha blivit 6 månader. Dessutom utdömdes personen att betala ett skadestånd på 4,3 miljoner.

Piraterna går givetvis i taket av detta och det följer en förvirrad debatt som bygger på okunskap, missförstånd och sedvanliga överdrifter/vantolkningar.

För det första försöker man förminska gärningen till att handla om en enda fil. Men av domen framgår det tydligt att det är en omfattande brottslighet som pågått under drygt 2 år. Av förundersökningen framgår det att man hittat 1196 torrentfiler och 517 av dessa har gått till åtal. Han har erkänt brott för 13 av de 14 filmer man laddat ner i sin helhet som bevissäkring. Anledningen till att han bara erkänt i 13 fall är att det bara i dessa fall är bevisat att han kunnat skapa fungerande filmer/tv-serier eftersom detta testats av anmälaren. Totalt fanns det 540 filmer/tv-serier men åtalet omfattade bara 517 eftersom en del uppladdningar hade hunnit preskriberas. Han har använt SweBits som var en bittorrenttjänst.

Domen har en intressant referens till Pirate Bay-domen:

I det s.k. Pirate Bay-målet har Svea hovrätt i deldomen den 26 november 2011 (mål B 4041-09) uttalat att upphovsrättsintrång genom illegal fddelning är ett samhällsproblem som på senare år spritt sig likt en löpeld och att det står klart att den olovliga fildelningen snabbt antagit proportioner som gör att de allmänpreventiva hänsynen måste tillmätas stor vikt i rättstillämpningen samt att det därför finns skäl att beträffande just denna typ av upphovsrättsintrång hänföra brotten till sådan art att påföljden normalt ska bedömas till fängelse (s. 46 f i deldomen).

När det kommer till skadeståndet så har man valt att gå vidare med en enda film, filmen ”Beck, Levande begravd”. I domen hänvisar man i flera fall till resonemang som förts i Pirate Bay-domen. Efter jämkning/nedsättning så fastställs skadeståndsbeloppet till 4,3 miljoner kr.

Är 4,3 miljoner mycket? Ja och nej. Ja för att det givetvis är en mycket stor summa att betala för en enskild person utan stor förmögenhet eller möjlighet att betala via inkomst från eget arbete. Men sannolikt slipper han betala mer än en bråkdel av skadeståndet och kan väl också ansöka och beviljas skuldsanering. Så det är knappast ett straff som förstör för personen under resten av livet som piraterna antyder. Sen är det givetvis så att bara det att ha fått ett straff på villkorlig dom och samhällstjänst, oavsett skadeståndet, är mycket negativt för en persons framtid när det kommer till att söka jobb osv.

Är 4,3 miljoner mycket för hans totala gärning? Varför krävde man inte skadestånd i flera fall? 4,3 miljoner är ju oerhört lite om man ser till den totala skadan, på samma sätt som att skadeståndskravet i TPB-fallet är oerhört litet om man ser till den totala skadan av deras gärning. Man är givetvis ute efter att statuera exempel och få en avskräckande effekt. Skadeståndskraven är korrekta i sak men man är inte ute efter att knäcka enskilda individer med rättmätiga skadeståndskav för den totala gärningen, då hade vi hamnat på helt andra och mycket större belopp. Ser man till den totala gärningen så har han kommit mycket lindrigt undan.

Min personliga åsikt i frågan är att det är bättre att fälla betydligt fler personer och ha lägre (men kännbara) skadeståndskrav, ja kanske bötesstraff snarare än skadestånd. Kanske någon form av schablonsumma baserat på vilken typ av filer det handlar om och hur många (logaritmisk straffskala). Säg 10 dagsböter för ett fåtal filer, 30 för hundratals och 50-100 för tusentals filer. (Bara ett exempel som illustrerar principen). Eftersom piratkopiering är ett mängdbrott så måste man komma till ett läge där man kan ta fast betydligt fler, ungefär som via fartkameror och fortkörning. Det kommer fortfarande vara så att de allra flesta klarar sig undan men det ska upplevas som en reell risk att bryta mot lagen, gör man det ändå så får man skylla sig själv. Fängelse är mer lämpat för de som driver pirattjänster typ TPB och liknande grov medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men även där är det rimligt med höga (eller mycket höga) skadeståndskrav.

(Och det ska inte vara tillåtet att betala skadestånden via kriminell ”valuta” typ bitcoin, den verkar förresten hålla på att krascha nu… LOL)

Vad säger då piraterna om detta?

Christian Engström (”Pirate MEP”)

Han kallar det för en vansinnesdom. Han verkar heller inte ha förstått skillnaden mellan vad som är straff och skadestånd:

Det må vara olagligt att fildela enligt dagens lagstiftning (som Piratpartiet vill ändra på), men bara för att något är olagligt betyder inte att vilka straff som helst ska kunna dömas ut.

Skadeståndet är alltså inget straff, straffet är villkorlig dom och samhällstjänst.

Att dela ut en film är ingenting konstigt. Hundratusentals tonåringar gör det regelmässigt, med eller utan sina föräldrars vetskap. I praktiken innebär den här domen att alla de familjerna kan bli av med huset de bor i när som helst, om Rättighetsalliansen skulle få för sig att använda just dem för att statuera exempel.

Alla vet att det är olagligt, gör man det ändå är man ju korkad eller tar en medveten risk. Det är knappast någon som blir av med huset, man kan söka skuldsanering om man inte kan betala. Men givetvis är det enklare om man håller sig på rätt sida av lagen, detta är allmängiltigt.

Straff måste vara proportionerliga och rimliga i förhållande till brottet. Livstids ruin för fildelning är inte proportionerligt.

Nu är han där igen, skadeståndet är inte ett straff. Piratpartiets irrläror bygger som vanligt på faktafel och okunskap.

Gustav Nipe (Ung Pirat)

Han kallar domen för horribel. Vidare:

Hade de ansökt och fått skadestånd för alla filmerna så hade det totalt blivit mer än 2 miljarder kronor, en fullständig fantasisiffra. Dagens dom visar ännu en gång att det krävs en radikal reform av upphovsgröten. Kulturdelning som sker icke-kommersiellt måste bli lagligt.

På sätt och vis hade det inte varit fel att söka skadestånd i fler fall men det hade knappast blivit 2 miljarder. Men man är ute efter att statuera exempel och faktiskt med hänsyn, man är inte ute efter att knäcka enskilda personer och maximera skadestånden, då hade det varit helt andra belopp. Fakta ändras heller inte av att man leker med ord och kallar det kulturdelning, när det faktiskt handlar om att sprida underhållningsfilm och musik som faktiskt kostar pengar precis som vilken annan vara som helst. Icke-kommersiellt är ett dåligt begrepp eftersom det tyvärr handlar om kommersiell skala. Dels slipper varje nedladdare lägga ut pengar på något som man skaffar sig tillgång till (kallas snatteri när det gäller andra varor), dels är totala omfattningen enorm – i kommersiell skala.

Bloggen Cornucopia (hittade den via ett inlägg hos Christian Engström)

Nästa gång bör 28-åringen se till att våldta eller mörda någon istället, då skadestånden i de fallen är lägre än enbart de 300 000:- SEK som det kostade att svärta ner Beck-filmens goda anseende.

Grov okunskap och en helt förfärlig människosyn. Bör man se till att våldta eller mörda någon istället? För att skadestånden är lägre? För att det kliar i fingrarna om att utföra så grova brott man kan per skadeståndskrona? Jämförelserna med våldtäkt är vanliga i piratkretsar, man ser dem ganska ofta. Även detta bygger på okunskap.

Om ett våldtäktsoffer tillerkänns 300 000 i skadestånd så är detta för sveda och värk, inte för att täcka en ekonomisk skada. Man kan tycka vad man vill om dessa låga belopp men det är en helt annan debatt. När det gäller skadestånd för piratkopiering eller vilket annat brott som helst där man kan föra ett resonemang om en ekonomisk skada som rätten godtar så handlar det om något helt annat än i våldtäktsexemplet. Det är inte för sveda och värk utan för faktisk ekonomisk skada. Ersättningarna är helt enkelt inte jämförbara eftersom det är helt olika typer av ersättningar. Vidare:

Hela händelsen är tragisk. Att riksdagen ställer sig på filmbolagsdirektörernas sida är ruttet. Det är djupt medmänskligt att dela med sig av kultur och kunskap. Vi vill ha ett samhälle som uppmuntrar till delande och givmildhet, i stället gör staten allt för att avskräcka sådant beteende.

Det är bara att sätta igång att skapa och dela med sig. Gäller Engström, Nipe, Falkvinge och alla andra pirater. Kom igen nu!

Rick Falkvinge (f.d. partiledare för Piratpartiet som fick avgå efter fadäsen om legalisering av barnporrinnehav, en uppfattning som han senare har gått tillbaka till)

Hans argumentation har vi sett till leda, han postar regelbundet om exakt samma sak på sin blogg eller på censursidan TorrentFreak. Orkar inte citera hans inlägg denna gång. Däremot hittar jag ett intressant svar på hans inlägg, av signaturen Zirgs:

In Sweden minimum wages are ~1500 eur/month.
You sure as hell can afford to pay for your entertainment.

C’mon pirates – lead by example – create hi-q entertainment production and release it for free.
Outcompete the “old copyright monopoly”.
What’s keeping you from doing that?

If you will be able to produce something better than Hollywood I sure as hell will consume your production and “Copyright monopoly” will not get my money and will be forced to declare bankrupcy – a win for pirates.

Why are you even sharing content that is produced by “old and obsolete” industry?
No one is keeping you from sharing your free content with the whole world.

Maybe the truth is that you are not able to produce anything that people will bother to consume and are only capable to leech off of other people’s hard work and talent?
Linux is one example – I chose to pay for windows despite the fact that linux is free and windows is not.
Why?

Because windows is a superior product and 80 eur is a small price to pay to enjoy hassle free usage later.

På pricken! Och signaturen Thomas lite längre ner:

Zirgs
It is a valid point. The pirate movement has spent 10 years whining and telling the the world how simple it is to produce and distribute new music and movies. But they have failed to create anything themselves.

Det är ju precis så det är! Piraterna gnäller om att andra ska skapa saker och dela med sig gratis, gör de inte de så kopierar man mot deras vilja och mot lagen. Det är helt fritt fram att visa världen att man kan skapa och skänka bort mot donation eller vad som helst, istället för att av ren girighet och snålhet kränka andra människors mänskliga rättigheter.

IDG.se SvD Dagens Juridik Expressen.se  DN.se Metro di.se Skånskan.se

Vad är viktigast inom demokratin?

”Pirate MEP” Christian Engström har uttalat sig i termer om ”Piratpartiet: För dig som tycker att demokratin är viktig”

Om vi ser till vad vi har jobbat med i Europaparlamentet sedan 2009 då dyker etiketter som rättssäkerhet, rätten till privatliv, fri information, yttrandefrihet, demokrati och öppenhet upp.

Piratpartiet är helt enkelt det enda svenska politiska parti som tar dessa frågor på allvar och som sätter dem i främsta rummet.

Jag ger honom rätt på en sak, Piratpartiet är det enda svenska politiska parti som sätter dessa frågor i det främsta rummet. Inget annat parti skulle nämligen göra så av flera olika skäl:

  • Frågorna är oerhört viktiga men de är del av en helhet och därför slår det fel om man skulle sätta dem i främsta rummet. Det kommer nog fortsatt vara så att det är vård, skola, omsorg och arbete som är de frågor som behöver stå i främsta rummet för ett seriöst parti.
  • Vi vet alla vad huvudanledningen till Piratpartiets engagemang kring rättssäkerhet, privatliv, yttrandefrihet och demokrati är – att värna om möjligheten till fortsatt piratkopiering om man inte lyckas legalisera den verksamheten. Helt enkelt att man vill felaktigt använda valda delar av mänskliga rättigheter som verktyg för att kränka andra mänskliga rättigheter, vilket bryter mot artikel 29 och 30 i Allmänna deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Internet är fortfarande ett ganska ungt fenomen, det dyker upp nya märkliga yttringar hela tiden. Alla verkar vara överens om att samma eller i alla fall liknande regler och lagar ska gälla på internet som utanför internet. Det vi inte är överens om är tolkningen av vad detta innebär.

Det finns olika sätt att bekämpa brottslighet. Långsiktigt kan man jobba med värdegrund, etik, värderingar osv. genom att föra en öppen debatt, utbildning i skolan, föräldraskap osv. Här har man problemet att det är mycket svårt att veta om det har effekt och det är även svårt att styra dessa åtgärder för det går inte enkelt att peka ut någon ansvarig utan det är vi alla – risken är att detta viktiga arbete faller mellan stolarna. Sen kan man förstås upptäcka brottslighet som sker och bestraffa. Självklart måste man även gå den vägen. Det är inte OK att begå övergrepp mot andra bara för att man lyckas komma undan med det. Ibland behöver man även förhindra brottslighet via fysiska åtgärder som lås och bommar, ja det blir blockering överfört på internet. Även här gäller att man vill ha så lite som möjligt men ibland finns det inget annat som hjälper eller så ger allt det andra inte tillräckligt stor effekt.

Internet är en del av samhället, det man gör via sin dator ute på internet är i grunden exakt samma sak som att man är ute i verkligheten och gör saker på gator och torg, hemma hos folk osv. Skillnaden mellan internet och utanför är att man via några få knapptryckningar kan åstadkomma mycket stor skada (och ibland nytta) för väldigt många människor. Internet kan därför aldrig bli den skyddade och laglösa zon som piraterna verkar vilja ha. Nej, man måste tänka på ett liknande sätt som för övriga samhället, dock måste man betrakta det aningen annorlunda i och med den stora effekt som brottslighet kan få när det är så lätt att nå så många.

En överbelastningsattack som hindrar många människor från att använda sin nätbank eller besöka en samhällsviktig hemsida är inte oskyldig såsom pirater/Anonymous brukar hävda. Den totala skadan av att initiera en sådan attack kan vara mycket stor. Man kan föra ett liknande resonemang som i fallet upplopp, det är verkan för hela upploppet som är den stora faran även om det finns många deltagare som inte bidrar alls eller väldigt lite. Därför är lagar kring upplopp hårda, man kan inte hävda att man ”bara gick med”, ”drogs med”, ”bara kastade en liten sten”, ”gjorde som alla andra” osv. Nej man måste ta delansvar även för helheten.

När det kommer till piratkopiering så brukar man ofta prata om kumulativa effekter. Att seeda en film kan tyckas vara ganska oskyldigt. Säg att ett tiotal personer får tag i ett antal fragment av filmen från just dig. Big deal? Faktum är att man via de kumulativa effekterna får en spridning från en till tio, från tio till hundra osv så att ”oskyldig begränsad seedning” till slut gör att man spridit upphovsrättskyddat material till tusentals eller miljontals personer, en skadeverkan mot upphovsmannen som kan liknas vid ett enormt digitalt upplopp. Man kan helt enkelt inte ta på sig skygglappar och hävda att det man själv gjort är så litet och oskyldigt. Och de som driver maskineri som kraftigt underlättar dessa ”digitala upplopp”, typ TPB, orsakar förstås en mycket stor skada. På en högre nivå, TPB kontra alla andra liknande kriminella tjänster, kan man heller inte tänka att ”stänger man ner TPB så finns det tusen andra liknande tjänster”, nej, även här kan man tänka i termer om att delta i ett digitalt upplopp. Därför är det viktigt att stänga ner eller blockera de största kriminella tjänsterna, en efter en.

Det kommer nu nya rättsfall, bl.a. det mot Gottfrid Svartholm Warg angående dataintrång och bedrägeri. Han fick först två års fängelse i tingsrätten men straffet sänktes till ett år i hovrätten. Det återstår att se om fallet överklagas till Högsta Domstolen och tas upp där. Jag hoppas att så sker och jag hoppas verkligen att det inte är Göran Lambertz som är domare, då kommer ärendet att gå de kriminellas väg. Det jag tänker på är frågan om rimliga tvivel, det där om att Gottfrids försvar hävdar att datorn var fjärrstyrd. Jag tror inte ett dugg på detta men det är inte min sak att bedöma detta utan rättens och de har även annan bevisning och omständigheter att gå på. Det är dock oroväckande att det har varit flera fall nu på sistone där den misstänkte just hävdat att någon annan har fjärrstyrt datorn, exempelvis i samband med barnporrbrott. Visst kan detta ske, risken finns alltid att någon vill sätta dit en oskyldig person. Men man får heller inte dra det för långt. Kanske drog man det för långt nu i hovrätten i fallet Svartholm Warg.

Alla som grips med knark, illegala vapen osv. kan ju hävda att ”någon annan” lagt dem där man hittade dem. För ingen kan ju säga något annat än att detta KAN ha skett. Men är det rimliga tvivel? Ja det beror ju på övriga omständigheter. Om man ENBART har ett beslag att gå på, säg att man hittar barnporr i någons dator, ja då kan det vara rimliga tvivel.  Är personen dömd för liknande brott tidigare? Är personen kriminell i andra sammanhang? Är resonemanget trovärdigt? Finns det andra omständigheter eller bevis? Man kommer aldrig att nå 100% rättvisa eftersom det alltid handlar om bedömningar, det finns inget annat sätt. Men mot risken att döma någon oskyldig – den risken ska vara oerhört liten – måste man också väga risken att man går så långt att huvuddelen av brottslingarna går fria.

Det är knappast någon i en demokrati som gillar övervakning. Vi ska självklart ha så lite som det bara är möjligt. Men ibland behövs det. Kameror och larm i butiker har vi accepterat eftersom verkligheten ser ut så att det förekommer så mycket snatterier. Jag läste förresten i DN idag att ”tjuvaktigheten” minskat bland ungdomar. Enligt Brottsförebyggande Rådet (BRÅ) så har man frågat niondeklassare om hur många av dem som har snattat. 1995 var det 37%, en väldigt hög siffra. 2011 var siffran mycket lägre, 18%, c:a hälften. Denna utveckling är givetvis glädjande men ger mig en liten besk smak i munnen.

Kanske är det inte så att ”tjuvaktigheten” minskat totalt sett utan bara flyttat över på andra arenor. 1995 fanns inte någon massiv piratkopiering via internet, ungdomarna hade andra köpvanor och andra sociala mönster. Tyvärr är det nog så att hela nedgången i siffran om snatteri kan förklaras av sådant och att en stor del av ”tjuvaktigheten” har överförts på piratkopiering. Jag hoppas dock att jag har fel. Kanske har det även bara varit en tillfällig trend. På senare tid har vi sett att fler och fler väljer de nya strömmande tjänsterna såsom Spotify, Netflix, HBO osv. Förhoppningsvis kommer detta leda till att piratkopieringen och ”tjuvaktigheten” minskar. Skulle den minska tillräckligt mycket så kanske mer övervakning och hårdare tag på internet inte behövs, vi får väl se. Det kan vara andra typer av brottslighet som kräver hårdare tag, såsom det som Gottfrid Svartholm Warg står anklagad för. Kanske är det ”hjälten från TPB”  och liknande kriminella personer som ”förstör” internet och inte piratkopieringen, det återstår att se.

En förvirrad EU-parlamentariker om fildelning

Jag har tidigare tyckt att Christian Engström uppvisat en betydligt seriösare sida än Falkvinge, lite mer nyanserat, överdrifterna och vantolkningarna av lagar och rättigheter har kommit mer sällan än från Falkvinge. Men på sistone tycker jag att Christian spårat ut. Han har i allt högre utsträckning tagit till Falkvinges fulknep, dessutom med täta inlägg om Kopimismen, vilket tyder på att han blivit alltmer desperat och verklighetsfrånvänd. Jag tycker inte att detta är värdigt en EU-parlamentariker. Representerar man Sverige i EU-parlamentet så ska man hålla sig till fakta.

Nu senast skriver han mycket förvirrat och falskt om fildelning i sin blogg.

Vi är emot massövervakning på nätet, vare sig den görs av FRA eller för att gynna film- och skivbolagsdirektörer.

FRA-debatten kan man hålla separat, det finns ingen koppling mellan den och upphovsrätten. Dessutom är det så att syftet med upphovsrätten är att skydda upphovsmännens rättigheter, inte att gynna film- eller skivbolagsdirektörer. Direktörerna kan bara gynnas om upphovsmännen vill ta hjälp av bolagen, helt frivilligt och enligt avtal som skrivs på av bägge parter.

Piratpartiet vill att fildelning ska bli lagligt. Vi vill ändra lagen så att den passar ihop med verkligheten, helt enkelt.

Fildelning är lagligt. Piratkopiering är inte lagligt oavsett vilken teknik som används. Det är anmärkningsvärt att han för fram falska argument av den här typen.

Risken att åka fast för fildelning må vara minimal, men i ett fritt samhälle ska vanligt hyggligt folk inte ens behöva tänka tanken att poliser och filmbolagsrepresentanter kan komma instövlande klockan 6 på morgonen för att göra razzia.

Håller man sig till lagen så behöver man aldrig vara orolig. De som driver piratsajter som The Pirate Bay är ju knappast vanligt hyggligt folk, det är kriminella personer som fullt medvetet bryter mot lagen för ekonomisk vinning. Är Gottfrid Svartholm Warg en representant för vanligt hyggligt folk? Inte nog med att han fälldes för kriminella handlingar via driften av TPB och smet från ansvar genom att hålla sig undan i annat land, han är dessutom dömd till 2 års fängelse för dataintrång och bedrägeri. Domen är överklagad och förhandlingar pågår nu i hovrätten. Han kommer sannolikt att få ett skärpt straff eftersom 2 år var i underkant och inget tyder på att han är oskyldig. Ovanpå detta är han misstänkt för dataintrång i Danmark och ska utlämnas till Danmark. Vanligt hyggligt folk?

Piratpartiet ställer upp i EU-valet i maj 2014.

Det ska bli oerhört roande att se när de åker ut ur EU-parlamentet och vanliga hederliga svenskar därmed slipper skämmas längre över vilka åsikter piratparlamentarikerna för fram. Svenska folket har nog heller inte glömt att Christian Engström som en av endast två EU-parlamentariker röstade nej till viktiga åtgärder för att skydda sexuellt utsatta barn, dessa barn ville man offra för att säkra fortsatt piratverksamhet, vilket är en skamfläck för vårt land!

Angående Piratpartiets pinsamt låga rättskunskaper

Piratpartiet gör ännu ett märkligt utspel och polisanmäler it-minister Anna-Karin Hatt för brott mot upphovsrättslagen, för bilder hon publicerat på sitt instagramkonto:

– När inte ens Sveriges IT-minister följer upphovsrättslagen på nätet kan man knappast förvänta sig att vanliga internetanvändare ska känna sig manade att följa en så föråldrad lag. Regeringen och riksdagen har gjort det omöjligt att leva ett modernt liv och vara aktiv på nätet, utan att samtidigt vara kriminell, säger Torbjörn Wester i ett pressmeddelande.

Torbjörn Wester, har inte hört talas om honom förut. En ny ”stjärna”? Vidare:

Det rör sig om allt från en kopia på en artikel ur Expressen, till upphovsrättsskyddade bilder på filmfodral och en skämtteckning ur serien Kalle & Hobbe. Torbjörn Wester tror dock inte att polis och åklagare kommer att gå vidare med anmälan.

Oerhört ansvarsfullt att göra en polisanmälan som man vet kommer att läggas ner.

Torbjörn Wester – ja han är tydligen ”Rättspolitisk talesperson för Piratpartiet” enligt en debattartikel. Detta borde väl föranleda kunskaper inom området? Kunskaper som PP verkligen skulle behöva med tanke på tidigare fadäser med leverans av bandbredd till TPB som man backade ur ifrån med svansen mellan benen när man tvingades se till juridiken och inte bara till politiken. Nu ska vi se på vad Torbjörn Wester säger i sin tunga roll som rättspolitisk talesperson:

De föråldrade lagarna kring upphovsrätt har gjort miljoner svenskar till brottslingar. Så mycket som en halv miljon svenskar bryter mot upphovsrätten i sådan utsträckning att de riskerar fängelse enligt den praxis som vuxit fram.

Det är ett fritt val att bryta mot lagen, det finns knappast någon som inte vet att det är olagligt att piratkopiera och därmed gör man sig själv till brottsling. Undrar vad det är för praxis han refererar till. Vad jag vet har ännu ingen person i Sverige dömts till fängelse för vanlig piratkopiering, som mest har det varit låga dagsböter och villkorlig dom. Dessutom i ett extremt litet antal fall, dvs en försumbart liten risk för straff överhuvudtaget. Så vad är det för praxis som denne talesman syftar på?

Om man ska leva ett vanligt modernt liv och vara aktiv på nätet är det ytterst svårt att inte vara kriminell.

Kriminell? Kan man kanske begära att att talesmannen vet något överhuvudtaget om lagstiftningen kopplat till upphovsrätt innan man uttalar sig i media? Hur valde man ut denna person? Vassaste kniven i lådan av slöa knivar? Faktum är att flertalet pirater vet mer inom området, om någon i ett piratforum antyder att piratkopiering skulle vara kriminellt så kommer det omedelbart påpekanden  om denna felaktighet.

Upphovsrättslagen tillhör civilrätten och inte straffrätten. Man är inte kriminell om man bryter mot upphovsrättslagen. Dock är man kriminell om man bedriver avancerad medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. Medhjälp till brott regleras av brottsbalken, vilket ansvariga för The Pirate Bay fått erfara via i laga kraft vunna domar som inte kan överklagas. Skulle man kanske kunna begära att en rättspolitisk talesman för PP vet det allra mest basala om juridiken kring partiets huvudfråga?

Trots allt hårdare lagstiftning fortsätter vi att dela bilder och texter via sociala medier som aldrig förr. Det gäller även it-minister Anna-Karin Hatt, som vid ett flertal tillfällen postat upphovsrättsskyddade bilder via nättjänsten Instagram.

Vilken allt hårdare lagstiftning åsyftas med bäring på detta? Och vilka rättsfall har vi angående delning av bilder och texter via sociala medier?

När it-ministern regelmässigt bryter mot lagen på nätet borde det ringa en väckarklocka någonstans. Är det ministern eller lagen det är fel på? Men det ska inte vara skillnad på folk och folk. Därför polisanmäler jag den här veckan – samma vecka som The Pirate Bay firar sitt tioårsjubileum – it-minister Anna-Karin Hatt för brott mot upphovsrätten på nätet. Om inte ens Sveriges it-minister följer lagen online, kan man inte förvänta sig att vanliga internetanvändare ska göra det heller.

Så it-ministern bryter regelmässigt mot lagen? Ja då är det ju alldeles solklart att hon kommer att fällas för det, det ska bli spännande att se om han får rätt.

Naturligtvis har it-ministern inget att frukta från min polisanmälan. För det är nämligen skillnad på folk och folk. Den särskilda polisenhet som inrättats för att jaga upphovsrättsbrottslingar på nätet, kommer knappast att agera mot en minister. Inte heller kommer de två specialåklagare som justitieministern gett i uppdrag att jaga fildelande ungdomar, att göra något åt it-ministerns brottslighet. Det är bara ”vanliga” svenskar som riskerar att dömas till höga böter och skadestånd för det som ministern ägnar sig åt.Att fritt dela kultur och kunskap är ett normalt socialt beteende.

Jaså it-ministern har inget att frukta? För att hon är minister och därmed på något sätt skulle stå över lagen? Jaså den rättspolitiske talesmannen övergår nu till sedvanliga konspirationsteorier? Kanske skulle man istället polisanmäla en privatperson? Självklart är vi alla lika inför lagen. Problemet är att Piratpartiet inte förstår lagen och helt uppenbart inte heller den rättspolitiske talesmannen. Det här är pinsamt dåligt, jag får ta fram skämskudden när jag läser vad eliten inom PP säger.

Alla utom Antipiratbyråns Henrik Pontén – som i tio år förgäves jagat och försökt att stänga ned The Pirate Bay – är nog överrens om att upphovsrätten är föråldrad. När miljoner svenskar, inklusive landets it-minister, är kriminella på nätet, är det inte fel vare sig på de vanliga svenskarna eller på ministern. Det är fel på lagen.

Upphovsrätten kan behöva ses över men den är inte föråldrad bara för att många bryter mot den. I så fall är även lagar om fortkörning och snatteri föråldrade. Men nej, miljoner svenskar är inte kriminella på nätet, ta reda på basala fakta innan du uttalar dig i media nästa gång Torbjörn Wester.

Anna Troberg då? Jo hon besitter samma pinsamt låga kunskaper och hon har ändå jobbat som partiledare bra länge nu.

Men är IT-minister Anna-Karin Hatt verkligen kriminell? Ja, enligt rådande upphovsrättslagstiftning är hon kriminell. Hon har bevisligen bland annat publicerat upphovsrättsskyddade serieteckningar och dvd-omslag.

Det är obegripligt hur oinsatta och obildbara piratpartisterna är. Eller är det kanske så att man väljer att föra människor bakom ljuset och medvetet gå ut med felaktigheter?

Okunnighet om copyright hos internetanvändare men ökat stöd för skydd av copyright

Enligt en undersökning från april 2013 i England av lagfirman Wiggin (2500 personer har intervjuats, demografiskt representativt) så har det framkommit att internetanvändarna har dåliga kunskaper om vad som är lagligt, detta är föga förvånande. Exempelvis trodde hela 44% att det var lagligt att ladda upp upphovsrättsskyddade filer via en fildelningssajt.

Glädjande är dock att 68% ansåg att det är viktigt att skydda mediaindustrin från piratkopiering, en ökning från 2010 då motsvarande värde var 55%.

Attitudes towards internet regulation have strengthened since 2010.  Most consumers agree that copyright is important and infringement should be prevented – 68% say that they agree that it is important to protect the creative industries from piracy (up from 55% in 2010).

Det kom även fram en del annat intressant.

Piraterna brukar ju hävda att Googles borttagning av länkar till torrentfiler inte har någon effekt. Dock används sökmotorer frekvent för att hitta torrentfiler.

65% of pirates regularly use search engines such as Google to find unauthorised content.  Over 1 in 4 pirates use search engines on a daily basis to find unauthorised content .

Piraterna brukar också hävda att ”hotbrev” inte har någon effekt, vilket inte heller verkar stämma.

ISP letters would still be effective in deterring piracy – 59% of “pirates” agree that it is likely that they would stop infringing copyright online if they received a letter from their ISP.

Även om bara 59% skulle sluta piratkopiera efter att ha fått sådana brev så är det ju ändå ett bra resultat jämfört med att ingen förbättring sker alls.

Artikel i The Guardian

Rapport från Wiggin

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 30 andra följare