Piratkopieringspartiet Piratpartiet – ut ur EU-parlamentet

Piratpartiet kom in i EU-parlamentet 2009 med 7,1% av rösterna och fick först 1 mandat. Tursamt nog fick man senare 1 mandat till och har fram till valet 2014 haft 2 mandat av sveriges 20 mandat, av totalt 750 i hela EU-parlamentet. Att man kom in kan förklaras av att uppstickare traditionellt sett har gynnats, både för att det är något nytt, men även för att de kan dra till sig proteströster. En annan förklaring är att man drog nytta av debatten kring The Pirate Bay.

Under mandatperioden 2009-2014 har det varit en hel del märkliga turer från Piratpartiet som gjort att man fått skämmas som svensk, mycket med koppling till turerna kring The Pirate Bay:

I valet 2014 fick Piratpartiet bara 2,23% och åker därmed ut ur EU-parlamentet. I Finland fick man bara 0,5% trots att Peter Sunde ställde upp. Det hade på sätt och vis varit intressant att se hur det hade gått om han hade fått en plats i EU-parlamentet, eller om han hade blivit nekad som dömd kriminell. Jag kan tycka att man som dömd kriminell med i laga kraft vunnen dom som inte är avtjänad, inte ens borde vara valbar till ett parlament.

Nu hoppas vi på att Piratpartiet går i graven en gång för alla. De kommer väl att kämpa på inför riksdagsvalet 2014 men efter förväntat fiasko även där måste de nog till slut finna sig i att deras snyltarpolitik som bygger på att man ska ha rätten att hålla sig dold för att kunna begå brott mot andra människor, aldrig kommer att få ett brett stöd av svenska folket. Det har även visat sig att Gottfrid Svartholm Warg, som startade TPB, nu är dömd kriminell även för dataintrång, dvs integritetsbrott i miljonupplaga. Likväl hyllas han av de flesta pirater. Så det där med integritet var ju bara en förevändning för att kunna begå brott, integritetsbrott i miljonupplaga av en pirathjälte är tydligen en beundransvärd handling.

Under mandatperioden har det också utvecklat sig så att fildelning blivit mindre intressant och svenska folket har i mycket hög utsträckning börjat använda betaltjänster som Spotify, Netflix, iTunes osv. Piratpartiets unkna fildelarpolitik är helt enkelt ointressant för de allra flesta. Ovanpå detta så har Christian Engström i slutet av valrörelsen gjort katastrofalt dåliga mediainsatser vid partiledarutfrågningen och slutdebatten i tv. Inte konstigt alls att det gick som det gick i EU-valet.

Edit 2014-05-31:

Peter Sunde gripen i Sverige så att han äntligen ska kunna avtjäna sitt fängelsestraff enligt TPB-domen!

Snatteri och piratkopiering hos ungdomar

Jag hävdar att det finns många likheter mellan brotten snatteri, stöld och piratkopiering. Brotten utförs i stor mängd, för egen vinning (utan ”kommersiella intressen”) och någon annan får betala för att snattaren/tjuven resp. fildelaren snor åt sig en vara utan att betala för sig. Men när det gäller brottsbekämpningen finns det mycket stora skillnader, vilket jag nu ska visa via fakta.

Enligt Brottsförebyggande Rådet (Brå) så har mellan 60-70 000 butiksstölder/snatterier anmälts per år under de senaste 10 åren. Specialstudier av butikernas svinn visar att endast mellan 5-10 procent av det totala antalet butiksstölder/snatterier upptäcks och anmäls till polisen, vilket då skulle ge att det begås mellan 300 000 och 700 000 sådana varje år, en halv miljon grovt räknat. Enligt Brås skolundersökning uppgav var tredje niondeklassare att de snattat något under det senaste året. En vanlig (felaktig) piratuppfattning är följande (Per ”wertigon” Ekström):

Det är ytterst få som snattar, kanske en på hundra eller en på tusen. Det är en på fem som fildelar.

Bland ungdomar tycks alltså snatteri av varor snarare vara oerhört vanligt, var tredje niondeklassare är ju en enormt hög siffra och den verkar ha ökat på senare år, det låg kring var fjärde eller var femte niondeklassare tidigare.

Hela 45% av de anmälda brotten kunde klaras upp, dvs en person kunde bindas till brottet. Strafföreläggande och böter var de vanligaste påföljderna och 16 800 personer lagfördes för det år 2010.

Se Brås statistik och butiksstöld och snatterier.

Man kan alltså se att snatteri är ett mycket vanligt brott bland ungdomar men att man ändå upptäcker och bestraffar en relativt stor andel.

I fallet piratkopiering så har jag hittat en mycket intressant undersökning från 2007, Fildelningsvanorna bland gymnasieungdomar, gjord av studenter vid Matematiska och systemtekniska institutionen vid Växjö universitet. Man har fått 141 enkätsvar från ålder 16-19 år, 59% män och 41% kvinnor. Det är relativt många och eftersom undersökningen gjorts av studenter så kan man knappast beskylla den för att vara beställd av ”maffian” eller liknande. Tvärtom, personerna som genomfört undersökningen säger följande i slutet av rapporten:

Vi tror personligen att fildelning inte är något som man kommer att kunna lösa genom att förbjuda det och så länge parterna är oense om hur det hela ska lösas kommer folk fortsätta ladda ner alla sorters media med gott samvete.

En sammanfattande slutsats är följande:

En klar majoritet av gymnasieungdomar fildelar. Även om vissa skillnader finns mellan könen så är de på många punkter såsom bandbredd och moraliska inställning lika. Fildelningen påverkar även köpbeteendendet hos vår målgrupp som i många fall oftare laddade ner än köpte vissa sorters media. Lagstiftningen har inte heller någon större påverkan på deras fildelningsvanor.

Några intressanta delresultat av undersökningen:

  • 78 % ansåg att musiken var för dyr i handeln och resterande 22 % ansåg att priserna var rimliga. En hel del tyckte alltså att priserna var rimliga.
  • I fallet film ansåg 52% att priserna var för dyra men hela 46% ansåg att de var rimliga. Det här stämmer alltså inte alls med hur piratpartister och andra piratförespråkare på nätet brukar argumentera.
  • Hela 91% hade fildelat media.
  • Den olagliga andelen nedladdning står för 47% av all nedladdning. Stämmer inte heller med piratpartisternas argumentation.
  • Det handlar om massiv nedladdning:
    • 18% laddar ner musik varje dag, 37% några gånger varje vecka, 19% några gånger i månaden
    • 9% laddar ner film varje dag, 15% några gånger varje vecka, 19% några gånger i månaden
    • 6% laddar ner spel varje dag, 4% några gånger varje vecka, 11% några gånger i månaden
    • 5% laddar ner dataprogram varje dag, 4% några gånger varje vecka, 20% några gånger i månaden
    • 2% laddar ner böcker varje dag, 1% några gånger varje vecka, 1% några gånger i månaden. Det där med att internet skulle vara världens största bibliotek verkar inte stämma så bra, det är företrädesvis musik, film, spel och dataprogram som laddas ner alltså.
  • Ser vi sedan till mängden som laddas ner så är även den massiv:
    • 14% laddar ner mer än 100 låtar per månad, 21% mellan 30-100, 26% mellan 10-30, 23% mellan 1-10, 16% laddar aldrig ner musik
    • 4% laddar ner mer än 100 filmer per månad, 1% mellan 30-100, 9% mellan 10-30, 42% mellan 1-10, 44% laddar aldrig ner film
    • 5% laddar ner mer än 100 spel per månad, 0% mellan 30-100, 4% mellan 10-30, 39% mellan 1-10, 53% laddar aldrig ner spel
    • 3% laddar ner mer än 100 program per månad, 1% mellan 30-100, 5% mellan 10-30, 40% mellan 1-10, 51% laddar aldrig ner program
    • 2% laddade ner mer än 100 böcker per månad, 1% mellan 30-100, 0% mellan 10-30, 11% mellan 1-10, 86% laddar aldrig ner böcker
  • Hur många köper det man laddat ner?
    • 42% köper aldrig det man laddat ner
    • 41% köper sällan det man laddat ner
    • 17% köper ofta det man laddat ner
  • Angående samplingseffekten (som vissa hävdar har minskat och var större då fildelningen på internet tog fart):
    • 64% ansåg att de ofta hittade nya saker som de aldrig skulle ha hittat annars. 17% av de som upptäckt nytt på detta sätt säger sig ofta köpa produkten, detta skulle då innebär att i bästa fall 11% ofta skulle hitta nya saker som de sedan köper. Men det stora flertalet skulle ju inte göra så utan bara konsumera utan att betala medan andra får betala även för deras egen konsumtion. Och från denna statistik går det heller inte säga hur stor andel nya köp detta skulle leda till men ”ofta” borde sannolikt medföra betydligt mindre än 11%.
  • Hur  många skulle ha köpt lagligt om man inte kunde ladda ner olagligt?
    • Bara 8% skulle inte ha köpt något alls om man inte hade kunnat ladda ner
    • 61% skulle ha köpt ett fåtal
    • 15% skulle ha köpt det mesta. Ganska hög siffra ändå, stämmer relativt bra med Mediavisions undersökning som pekade på 25%. 15% i förlorad intäkt är enormt mycket!
    • Endast 1% skulle ha köpt allt
    • 15% valde att inte svara på frågan, vilket antyder att en högre andel än 15-16% skulle ha köpt om man inte kunnat ladda ner illegalt. Återigen, Mediavision var nog inte helt fel ute.
  • Hur många köper oftare än vad man laddar ner?
    • 12% köper oftare musik än vad man laddar ner
    • 31% köper oftare film än vad man laddar ner
    • 5% köper oftare program än vad man laddar ner
    • 46% köper oftare böcker än vad man laddar ner
  • Hur stor är rädslan för att åka dit för piratkopiering?
    • Bara 1% kände rädsla för att åka dit
    • 16% var lite rädda
    • 83% var inte alls rädda
  • Och hur var moralen kring fildelning?
    • 5% tyckte att det var moraliskt fel
    • 36% tyckte att det var moraliskt fel i vissa fall
    • 51% tyckte inte alls att det var moraliskt fel
    • 5% ville inte svara på frågan. Moralen är sannolikt mycket starkt kopplad till den låga risken för att åka dit för det.
  • De vanligaste svaren om vad som är positivt med olaglig fildelning
    • Det är gratis
    • Enkelt
    • Snabbt
    • Median når ut till en större målgrupp
    • Upptäcka saker man annars skulle ha missat
    • Stort utbud
    • Bra sätt för mindre kända artister att nå ut till en större och bredare publik
  • De vanligaste svaren om vad som är negativt med olagligt fildelning
    • Artister/förlag förlorar inkomster
    • Det är olagligt och man kan bli ställd inför rätta för det
    • Om industrin förlorar för stora inkomster så finns risken att kvaliteten på det material man ger ut kommer att minska

Både snatteri och piratkopiering är volymsbrott, en mycket stor andel (ungdomar är sannolikt överrepresenterade) svenskar bryter mot lagen. Hela 60-70 000 snatterier anmäls varje år, motsvarande för piratkopiering måste vara försumbart litet givet det man ser i media.  Det finns i alla fall ett mycket litet antal domar mot vanliga fildelare enligt Ung Pirats egen sammanställning. Andelen anmälda snattare som fälls för brottet är också relativt hög, 16 800 personer år 2010. Bara ett försumbart litet antal personer fälls för piratkopiering.

Jag hittade faktiskt lite statistik från Polisen angående anmälda brott som har med upphovsrättsbrott att göra, brottskoder 5101 till 5104. 5101 är brott mot upphovsrätten via fildelning. Totalt sett för dessa brottskoder anmäldes grovt sett bara 200 brott per år i hela Sverige under 2011 och 2012. Glädjande nog har dock uppklarningsprocenten gått från under 5% 2010 till över 30% 2012. Men även om uppklarningsprocenten ökar så anmäls ju en alldeles för liten andel av de begångna brotten om man jämför med hur det fungerar med snatteri av varor.

Det finns ingen undersökning kring hur stor andel av snattarna som skulle ha köpt om de inte hade kunnat snatta men det är inte alls orimligt att det handlar om liknande siffror som för media ovan. Procentsatserna kan förstås skilja sig en hel del men det gör det ju också mellan de olika typerna av media. Principen bör ändå vara att i bägge fallen så skulle en relativt stor andel lagliga köp ha ersatt snatterierna om man inte hade kunnat snatta. Inte orimligt att det handlar om 15-25% som i fallet piratkopiering. Även om många butiker går med höga vinster trots snatterier så skulle de då få ännu högre vinster utan dessa snatterier.

Sannolikt finns det en viss samplingseffekt även för vanliga snatterier, typ att en snattare kan tänka sig att sno en ny sorts godis som man inte hade lust att chansa på att köpa ifall man inte skulle gilla det. Detta skulle ju givetvis kunna leda till nya köp av denna produkt men ingen skulle väl komma på den befängda idén att sådan sampling via snatteri skulle vara OK? Så varför skulle den vara OK för upphovsrättsskyddad media? I fallet snattat godis så uteblir handlarens vinst eftersom köpesumman inte kommer in. Det blir även en viss förlust kopplat till inköpspris och administrativa kostnader. I fallet media via fil eller streaming så är det bara intäkten som uteblir eftersom något inköpspris inte förloras, dock är det ju ändå en förlust eftersom piraten utnyttjar produkten utan att betala, precis som när snattaren tar och äter godiset utan att betala.

Något har gått allvarligt fel i rättstillämpningen. Brotten är likartade men upphovsmännen tycks vara rättslösa till skillnad från butikerna vad gäller snatteri. Även om bara 5-10% av snatterierna upptäcks och anmäls så är det ändå totalt sett en rätt stor andel och därmed en hög avskräckande effekt. Motsvarande för piratkopiering finns ju inte alls, det är i praktiken bara ett fåtal av de som driver de stora piratsajterna som åker dit och får kännbara straff. Det verkar ligga kring 5-10% risk att åka dit för snatteri, vilket innebär att de allra flesta snattare känner en rädsla för att åka dit för det, trots detta snattar var tredje nioklassare. I fallet innehållsstöld/piratkopiering med bara 200 anmälda fall per år så är risken för att åka dit för det helt försumbar och bara 1% av brottslingarna känner allvarlig rädsla, en överdriven sådan givet den faktiska risken att åka dit. Något måste göras eftersom snatteri och piratkopiering är likartade brott och borde ges en likartad effektiv brottsbekämpning.

Inte nog med att man stjäl innehåll, det finns ett politiskt parti som propagerar för att detta ska vara OK, Piratpartiet och dess ungdomsförbund Ung Pirat. Ung Pirat har dessutom öppnat K-kassan som är en slags ”försäkring” ifall man åker dit för sin innehållstöld. Genom att teckna en sådan ”försäkring” så ska man alltså lugnt kunna fortsätta att stjäla från andra och få ekonomisk hjälp om man mot förmodan åker dit för det. Liknande moraliskt tveksamma konstruktioner finns eller har funnits för att planka i kollektivtrafiken eller för fortkörningsböter. Borde man ha en motsvarande kassa för att kunna snatta på Ica eller H&M, för att kunna bidragsfuska eller fuska med försäkringar, utan att oroa sig för de ekonomiska konsekvenserna utifall att man mot förmodan ändå åker dit för brottet?

Sammanfattningsvis är det enkelt att konstatera att moralen hos ungdomar inte skiljer sig nämnvärt angående snatteri av varor jämför med snatteri av innehåll, piratkopiering. Att en tredjedel av niondeklassarna snattar varor säger att moralen inte står högt i kurs ens när det gäller fysiska varor. När det då är betydligt enklare att snatta innehåll, piratkopiera, och att risken är oerhört mycket mindre att åka dit för det, ja då är det inte konstigt att piratkopiering är vardagsmat för samma ungdomar. Tillfället gör tjuven, ett gammalt talesätt som fortfarande gäller. Eftersom andelen niondeklassare som snattar ökat från var femte till var tredje på senare år är det heller inte orimligt att piratkopieringsmoralen får efterverkningar även på butikssnatterierna. Om det finns ett sådant samband så är misslyckandet i rättstillämpningen för upphovsrätt alltså katastrofal för medborgarnas moral kring stöld och snatteri, vilket kan åstadkomma en oerhörd skada för samhället.

Så här säger filmaren, författaren och journalisten Börje Peratt om Fildelning – Snatteri Stöld:

En konstnärs satsning är en chans att få lön för mödan i efterhand. Jämför med bonden som plöjer en åker, sår och vattnar fram kornkopior. När skörden är klar fylls ladan av råttor som alla tar för sig av kopiorna så att bonden förlorar sin skörd, går i konkurs och får se sin familj svälta.

Det handlar om att göra rätt för sig. Antipiratbyrån är idag konstnärens enda skydd. De borgeliga politiska ungdomsförbund vill slippa göra rätt för sig. Vänsterpartiet går ut hårdast och sällar sig till en organiserad ungdomsbrottslighet. Skrämmande.

Den som inte vill betala för något som man ska betala för utför en brottslig handling. Den som tar tillfället i akt att sno är en tjuv. I en affär kallas det att snatta. På internet kallas det att fildela eller helt enkelt IT-tjuv. Den som tycker att man ska kunna kopiera andras verk för eget syfte eller för spridning stjäl också. Innebörden i copyright och upphovsrätt är just att skydda ett konstnärligt verk. I de allra flesta fall kan det vara fråga om lång tids oavlönat arbete för att färdigställa ett verk. En bok, musik eller film. Poängen med en konstnärs/Författares/Kompositörs satsning är att man ska få en chans att få ersättning och lön för mödan för kopior, visningar, uppspelningar i efterhand. Man kan här jämföra med bonden. Som röjer en åker, plöjer dess mark, sår och så småningom skördar. När skörden är klar och ska säljas till kunder. Ja då sätter Piratbyrån igång och skickar in råttor i ladan som alla tar för sig så att bonden förlorar sin skörd, går i konkurs och får se sin familj svälta.

Vänsterpartiet gör gemensam sak med den tjuvuppmanande Piratbyrån och anklagar de som vill skapa rättvisa för att kriminalisera en hel generation ungdomar. Att tjyva och sno är fel. Och att bli anklagade för tjuveri och få svara för sina stölder är den enda chansen för konstnärers överlevnad. Så behåll fildelarlagen utan att kompromissa. Med Piratbyråns moral så är affärssnatteri också tillåtet. Varför ska man betala i kassan när man fritt kan ta från hyllorna? Det är min förhoppning att inte bara piratkopiering utan även spridandet av stöd för fildelning ska kriminaliseras. Det borde finnas någon lag som bestraffar uppmaning till lagbrott och stöld.

Är 4,3 miljoner i skadestånd för piratkopiering mycket?

En 28-åring från Sala dömdes igår i Västmanlands Tingsrätt till villkorlig dom med samhällstjänst på 160 timmar. Av domen framgår även att om fängelse hade valts som påföljd så skulle detta ha blivit 6 månader. Dessutom utdömdes personen att betala ett skadestånd på 4,3 miljoner.

Piraterna går givetvis i taket av detta och det följer en förvirrad debatt som bygger på okunskap, missförstånd och sedvanliga överdrifter/vantolkningar.

För det första försöker man förminska gärningen till att handla om en enda fil. Men av domen framgår det tydligt att det är en omfattande brottslighet som pågått under drygt 2 år. Av förundersökningen framgår det att man hittat 1196 torrentfiler och 517 av dessa har gått till åtal. Han har erkänt brott för 13 av de 14 filmer man laddat ner i sin helhet som bevissäkring. Anledningen till att han bara erkänt i 13 fall är att det bara i dessa fall är bevisat att han kunnat skapa fungerande filmer/tv-serier eftersom detta testats av anmälaren. Totalt fanns det 540 filmer/tv-serier men åtalet omfattade bara 517 eftersom en del uppladdningar hade hunnit preskriberas. Han har använt SweBits som var en bittorrenttjänst.

Domen har en intressant referens till Pirate Bay-domen:

I det s.k. Pirate Bay-målet har Svea hovrätt i deldomen den 26 november 2011 (mål B 4041-09) uttalat att upphovsrättsintrång genom illegal fddelning är ett samhällsproblem som på senare år spritt sig likt en löpeld och att det står klart att den olovliga fildelningen snabbt antagit proportioner som gör att de allmänpreventiva hänsynen måste tillmätas stor vikt i rättstillämpningen samt att det därför finns skäl att beträffande just denna typ av upphovsrättsintrång hänföra brotten till sådan art att påföljden normalt ska bedömas till fängelse (s. 46 f i deldomen).

När det kommer till skadeståndet så har man valt att gå vidare med en enda film, filmen ”Beck, Levande begravd”. I domen hänvisar man i flera fall till resonemang som förts i Pirate Bay-domen. Efter jämkning/nedsättning så fastställs skadeståndsbeloppet till 4,3 miljoner kr.

Är 4,3 miljoner mycket? Ja och nej. Ja för att det givetvis är en mycket stor summa att betala för en enskild person utan stor förmögenhet eller möjlighet att betala via inkomst från eget arbete. Men sannolikt slipper han betala mer än en bråkdel av skadeståndet och kan väl också ansöka och beviljas skuldsanering. Så det är knappast ett straff som förstör för personen under resten av livet som piraterna antyder. Sen är det givetvis så att bara det att ha fått ett straff på villkorlig dom och samhällstjänst, oavsett skadeståndet, är mycket negativt för en persons framtid när det kommer till att söka jobb osv.

Är 4,3 miljoner mycket för hans totala gärning? Varför krävde man inte skadestånd i flera fall? 4,3 miljoner är ju oerhört lite om man ser till den totala skadan, på samma sätt som att skadeståndskravet i TPB-fallet är oerhört litet om man ser till den totala skadan av deras gärning. Man är givetvis ute efter att statuera exempel och få en avskräckande effekt. Skadeståndskraven är korrekta i sak men man är inte ute efter att knäcka enskilda individer med rättmätiga skadeståndskav för den totala gärningen, då hade vi hamnat på helt andra och mycket större belopp. Ser man till den totala gärningen så har han kommit mycket lindrigt undan.

Min personliga åsikt i frågan är att det är bättre att fälla betydligt fler personer och ha lägre (men kännbara) skadeståndskrav, ja kanske bötesstraff snarare än skadestånd. Kanske någon form av schablonsumma baserat på vilken typ av filer det handlar om och hur många (logaritmisk straffskala). Säg 10 dagsböter för ett fåtal filer, 30 för hundratals och 50-100 för tusentals filer. (Bara ett exempel som illustrerar principen). Eftersom piratkopiering är ett mängdbrott så måste man komma till ett läge där man kan ta fast betydligt fler, ungefär som via fartkameror och fortkörning. Det kommer fortfarande vara så att de allra flesta klarar sig undan men det ska upplevas som en reell risk att bryta mot lagen, gör man det ändå så får man skylla sig själv. Fängelse är mer lämpat för de som driver pirattjänster typ TPB och liknande grov medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men även där är det rimligt med höga (eller mycket höga) skadeståndskrav.

(Och det ska inte vara tillåtet att betala skadestånden via kriminell ”valuta” typ bitcoin, den verkar förresten hålla på att krascha nu… LOL)

Vad säger då piraterna om detta?

Christian Engström (”Pirate MEP”)

Han kallar det för en vansinnesdom. Han verkar heller inte ha förstått skillnaden mellan vad som är straff och skadestånd:

Det må vara olagligt att fildela enligt dagens lagstiftning (som Piratpartiet vill ändra på), men bara för att något är olagligt betyder inte att vilka straff som helst ska kunna dömas ut.

Skadeståndet är alltså inget straff, straffet är villkorlig dom och samhällstjänst.

Att dela ut en film är ingenting konstigt. Hundratusentals tonåringar gör det regelmässigt, med eller utan sina föräldrars vetskap. I praktiken innebär den här domen att alla de familjerna kan bli av med huset de bor i när som helst, om Rättighetsalliansen skulle få för sig att använda just dem för att statuera exempel.

Alla vet att det är olagligt, gör man det ändå är man ju korkad eller tar en medveten risk. Det är knappast någon som blir av med huset, man kan söka skuldsanering om man inte kan betala. Men givetvis är det enklare om man håller sig på rätt sida av lagen, detta är allmängiltigt.

Straff måste vara proportionerliga och rimliga i förhållande till brottet. Livstids ruin för fildelning är inte proportionerligt.

Nu är han där igen, skadeståndet är inte ett straff. Piratpartiets irrläror bygger som vanligt på faktafel och okunskap.

Gustav Nipe (Ung Pirat)

Han kallar domen för horribel. Vidare:

Hade de ansökt och fått skadestånd för alla filmerna så hade det totalt blivit mer än 2 miljarder kronor, en fullständig fantasisiffra. Dagens dom visar ännu en gång att det krävs en radikal reform av upphovsgröten. Kulturdelning som sker icke-kommersiellt måste bli lagligt.

På sätt och vis hade det inte varit fel att söka skadestånd i fler fall men det hade knappast blivit 2 miljarder. Men man är ute efter att statuera exempel och faktiskt med hänsyn, man är inte ute efter att knäcka enskilda personer och maximera skadestånden, då hade det varit helt andra belopp. Fakta ändras heller inte av att man leker med ord och kallar det kulturdelning, när det faktiskt handlar om att sprida underhållningsfilm och musik som faktiskt kostar pengar precis som vilken annan vara som helst. Icke-kommersiellt är ett dåligt begrepp eftersom det tyvärr handlar om kommersiell skala. Dels slipper varje nedladdare lägga ut pengar på något som man skaffar sig tillgång till (kallas snatteri när det gäller andra varor), dels är totala omfattningen enorm – i kommersiell skala.

Bloggen Cornucopia (hittade den via ett inlägg hos Christian Engström)

Nästa gång bör 28-åringen se till att våldta eller mörda någon istället, då skadestånden i de fallen är lägre än enbart de 300 000:- SEK som det kostade att svärta ner Beck-filmens goda anseende.

Grov okunskap och en helt förfärlig människosyn. Bör man se till att våldta eller mörda någon istället? För att skadestånden är lägre? För att det kliar i fingrarna om att utföra så grova brott man kan per skadeståndskrona? Jämförelserna med våldtäkt är vanliga i piratkretsar, man ser dem ganska ofta. Även detta bygger på okunskap.

Om ett våldtäktsoffer tillerkänns 300 000 i skadestånd så är detta för sveda och värk, inte för att täcka en ekonomisk skada. Man kan tycka vad man vill om dessa låga belopp men det är en helt annan debatt. När det gäller skadestånd för piratkopiering eller vilket annat brott som helst där man kan föra ett resonemang om en ekonomisk skada som rätten godtar så handlar det om något helt annat än i våldtäktsexemplet. Det är inte för sveda och värk utan för faktisk ekonomisk skada. Ersättningarna är helt enkelt inte jämförbara eftersom det är helt olika typer av ersättningar. Vidare:

Hela händelsen är tragisk. Att riksdagen ställer sig på filmbolagsdirektörernas sida är ruttet. Det är djupt medmänskligt att dela med sig av kultur och kunskap. Vi vill ha ett samhälle som uppmuntrar till delande och givmildhet, i stället gör staten allt för att avskräcka sådant beteende.

Det är bara att sätta igång att skapa och dela med sig. Gäller Engström, Nipe, Falkvinge och alla andra pirater. Kom igen nu!

Rick Falkvinge (f.d. partiledare för Piratpartiet som fick avgå efter fadäsen om legalisering av barnporrinnehav, en uppfattning som han senare har gått tillbaka till)

Hans argumentation har vi sett till leda, han postar regelbundet om exakt samma sak på sin blogg eller på censursidan TorrentFreak. Orkar inte citera hans inlägg denna gång. Däremot hittar jag ett intressant svar på hans inlägg, av signaturen Zirgs:

In Sweden minimum wages are ~1500 eur/month.
You sure as hell can afford to pay for your entertainment.

C’mon pirates – lead by example – create hi-q entertainment production and release it for free.
Outcompete the “old copyright monopoly”.
What’s keeping you from doing that?

If you will be able to produce something better than Hollywood I sure as hell will consume your production and “Copyright monopoly” will not get my money and will be forced to declare bankrupcy – a win for pirates.

Why are you even sharing content that is produced by “old and obsolete” industry?
No one is keeping you from sharing your free content with the whole world.

Maybe the truth is that you are not able to produce anything that people will bother to consume and are only capable to leech off of other people’s hard work and talent?
Linux is one example – I chose to pay for windows despite the fact that linux is free and windows is not.
Why?

Because windows is a superior product and 80 eur is a small price to pay to enjoy hassle free usage later.

På pricken! Och signaturen Thomas lite längre ner:

Zirgs
It is a valid point. The pirate movement has spent 10 years whining and telling the the world how simple it is to produce and distribute new music and movies. But they have failed to create anything themselves.

Det är ju precis så det är! Piraterna gnäller om att andra ska skapa saker och dela med sig gratis, gör de inte de så kopierar man mot deras vilja och mot lagen. Det är helt fritt fram att visa världen att man kan skapa och skänka bort mot donation eller vad som helst, istället för att av ren girighet och snålhet kränka andra människors mänskliga rättigheter.

IDG.se SvD Dagens Juridik Expressen.se  DN.se Metro di.se Skånskan.se

Piratpartiets naiva syn på övervakningen

Gustav Nipe (Ung Pirat)  skriver i Norrbottenskuriren om övervakningen via främmande makt och Piratpartiets lösning på problemet. Vilken oerhört naiv syn man har på denna fråga!

Hela övervakningsskandalen har gjort att de politiska ledarna har tappat ansiktet inför omvärlden. Det har blivit för pinsamt; vänner spionerar inte på varandra.

Ärligt talat så är inget av det här okänt för vare sig de politiska ledarna eller för ”omvärlden”. Anledningen till att man nu protesterar och kritiserar är enbart för att man ser att detta är en förväntad reaktion på det som lyfts fram i massmedia. Självklart har Merkel, Reinfeldt och alla andra ledare – inom politik såväl som i näringsliv – utgått från att man kan vara avlyssnad och agerat därefter. Det finns många intressenter som kan tänkas avlyssna, inte bara främmande makt. Självklart utbyter man då inte hemligheter via vanlig mobiltelefon eller mail, då är man ju rent av korkad. Nej man får se till att skydda sig så mycket som det krävs beroende på hur allvarligt det är att informationen som utbyts läcker ut.

Man kan tycka att vänner inte spionerar på varandra men så enkelt är det inte. Nationer är inte enbart vänner med varandra även om det ser ut så på ytan. Man är även i viss mån fiender och har motstridiga intressen att bevaka. De som jobbat länge inom underrättelsebranschen menar också att en viktig del är att övervaka att vänner verkligen är vänner, att man agerar som överenskommet, så att man kan fortsätta att vara vänner. Jag försvarar inte övervakningen men jag inser att den har funnits där väldigt länge, den finns där nu, den kommer att finnas i framtiden.

Europas ledare har duckat frågan om övervakning fram tills nu, när det har uppdagats att de själva övervakas.

Nej, det har inte uppdagats, det har bara lyfts fram till ytan. Det är ingen överraskning för någon, därav den förhållandevis lama reaktionen. Och ju mer som lyfts fram, desto mer luft pyser det ut och människor rycker på axlarna och reagerar knappt ens längre. För vad ska man göra åt det? Det är som att gnälla på vädret, det är meningslöst. Istället tar vi på oss rätt kläder, dvs vi hanterar risken att vi kan bli avlyssnade. För vanligt hederligt folk i en väl fungerande demokrati (som Sverige) är detta förstås inget att bry sig om överhuvudtaget. I länder med avsaknad av demokrati är det något helt annat men där gör man ju ändå som man vill och där är det ju regimen som är grundproblemet och allt det andra är följdproblem.

Vår svenska näringsminister, Annie Lööf, har sagt att hon är övertygad om att hennes mejl och telefon kontrolleras av annan makt. En partiledare för ett av Sveriges regerande partier är säker på att hennes digitala kommunikation övervakas.

Självklart är hon övertygad om detta, allt annat vore ju oerhört korkat!

Det värsta av allt är att ingenting görs, de accepterar situationen.

Vad ska göras då? Ska man be samtliga världens makter att dyrt och heligt lova att aldrig övervaka mer? Liksom alla privata aktörer? Detta är helt orimligt och kommer aldrig att fungera. Rädslan att någon annan övervakar kommer i sig göra att man fortsätter att övervaka, det blir lite som i kalla krigets terrorbalans med kärnvapen. Kanske kan man minska lite på övervakningen men den kommer aldrig någonsin att upphöra och detta får vi helt enkelt leva med.

Vi pirater går till val på att klippa övervakningskablarna, stänga ner alla spionorgan som riktar sig mot våra egna medborgare som inte är brottsmisstänkta. Sveriges och Europas medborgares privatliv är inte till salu.

Intressant, hur skulle detta gå till rent konkret? Det är ju som att säga att man går till val på att det ska vara fred i världen, att alla sjukdomar ska botas, inga brott ska längre begås (utom piratkopiering förstås…). Och vi vet ju alla varför Piratpartiet är så emot övervakning – den är ett hinder mot att kunna begå brott utan att riskera upptäckt och bestraffning, ett hinder mot möjligheten att under anonymitet få kränka andra medborgares rättigheter för egen vinning.

Ung Pirat vill ha massinvandring

Gustav Nipe, ordförande för Ung Pirat, skriver i Norran om att Sverige behöver massinvandring. Som svar på det hittar man givetvis utspel från invandrarhatarna via Avpixlat.

Jag har absolut inget emot invandrare eller invandring i allmänhet och besöker jag Avpixlat så är det mer av en slump via en länk eller ett sökresultat. Jag mår om möjligt mer illa av SD:s politik än Piratpartiets/Ung Pirats, bägge är extrema fast på lite olika sätt. Dock anser jag att man ska bygga politiken på fakta. Gustav Nipe skriver:

Det föds färre personer i Sverige än det dör. Frågan är inte hur mycket invandring Sverige tål, utan hur lite.

Intressant. Kan det verkligen vara så? Om detta inte stämmer, ljuger han medvetet eller har han bara inte orkat kolla upp fakta?

Det här är busenkelt att kolla, Googla på befolkningsstatistik, första träffen, vidare till Tabeller och diagram, Helårsstatistik riket och sen Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta, skilda 1749 – 2012.

Vad hittar man där då? Jo att det fötts fler personer än vad som dött varje år sedan 2002. 2012 föddes det 113 177 personer och det dog 91 938 personer, alltså ett överskott på 21 239 personer.

Det här är bara ett av otaliga exempel på uttalanden från Piratpartiet eller Ung Pirat som inte är faktaunderbyggda. Och ingen av de blinda följarna (flöjlarna…) verkar orka kolla upp fakta utan man sväljer allt med hull och hår och sprider vidare tills allt bara gå runt och runt. Piratpartiets politik bygger på okunskap och medveten eller omedveten spridning av den lögnaktiga piratpropagandan.

Bortsett från problemet med att man inte orkar hålla sig till fakta, kommer den här politiken verkligen att locka väljare? Jag är ytterst tveksam.

Piratpartiet öppnar kriminellas kassa, K-kassan

Piratpartiets ungdomsförbund Ung Pirat har tagit initiativ till att starta vad man kallar för Kopieringskassan, K-kassan. Man har registrerat ett företag, Sharing is caring AB, och startkapitalet kommer från Ung Pirat enligt informationen från K-kassan:

Startkapitalet kommer från ett ideellt förbund som arbetar för att legalisera fildelning, Ung Pirat.

Och enligt DN/TT så ägs aktiebolaget Sharing is Caring AB av Ung Pirat och Ung Pirats moderparti Piratpartiet står helt bakom försäkringsidén.

För 249 kr per år erbjuds en försäkring som ska betala böter i samband med att man åker fast för fildelning. Försäkringen täcker böter men inte skadestånd och givetvis kan man inte försäkra sig mot villkorlig dom eller fängelse.

Den här typen av försäkring har funnits tidigare så det är inget nytt påfund, se bl.a. följande artikel angående problematiken kring försäkringarna, exempelvis:

Peter Adamsson, advokat och specialist på immaterialrätt, menar att sajterna skulle kunna anses uppmana till brott mot upphovsrättslagen.
– Men det är naturligtvis ytterst en fråga för en domstol att avgöra.

Han menar även att marknadsföringen kan vara vilseledande och i strid med marknadsföringslagen.
– Jag ställer mig tveksam till om sajterna kan hålla vad de lovar eftersom de knappast kommer att kunna täcka hela det skadestånd en medlem kan drabbas av vid upphovsrättsintrång. Dessutom framstår det som tveksamt om man kan försäkra bort ett bötesstraff för en olaglig handling.

Marek Andersson, jurist på Konsumentverket håller med Peter Adamsson om att sajterna kan strida mot marknadsföringslagen. Konsumenter som betalat in en avgift för medlemskap och sedan inte får sina böter betalda av sajten, kan inte vända sig till Konsumentverket för att få hjälp.

– Vi kan inte hjälpa konsumenter som begått ett brott, säger han.

Det är djupt oetiskt att sälja försäkringar mot straff för olaglig verksamhet, faktum är att det borde kriminaliseras eftersom det är en förtäckt form av uppmaning till lagbrott. Man spelar på människors rädsla för att åka dit för medvetna illegala handlingar och genom att erbjuda ersättning om man åker fast så är detta en solklar uppmaning att fortsätta med piratkopiering med lugnare nerver, troligen leder det även till en ökning av piratkopieringsverksamheten för de som tecknar försäkringen. Historiskt sett blir den här typen av affärsverksamhet inte långlivad eftersom den har en hel del både juridiska och praktiska problem.

Här är ett uttalande av en jurist i samband med försäkring mot böter vid fortkörning:

Johan Lundström är chefs­jurist på branschorganisationen Svensk Försäkring, som representerar 97–98 procent av försäkringsmarknaden. Han garanterar att inget av de anslutna bolagen sysslar med den här typen av försäkringar.

Beviljar inte tillstånd

– Det går inte, eftersom Finansinspektionen inte beviljar tillstånd för verksamhet med den här typen av avtal, säger han.

Avtal där man försäkrar sig mot något som inte är lagligt är inte giltiga enligt lagstiftningen. Och företag som tecknar sådana avtal får inget tillstånd av finansinspektionen, det vill säga staten.

– Försäkring mot böter är ett typiskt exempel på avtal som inte blir lagligt bindande, säger Lundström.

Återigen, Piratpartiet  är de laglösas parti, piratkopieringspartiet, nu driver man även en affärsverksamhet i företagsform och som bygger på att ”försäkringstagare” mot 249 kr/år ska känna sig trygga med sin illegala verksamhet. Det Ung Pirat erbjuder är alltså ingen försäkring, möjligen någon form av löfte. Om många drabbas och vill få ut på ”försäkringen” och man inte får sina pengar så är det bara att glömma att få någon rättslig hjälp. Att köpa denna ”försäkring” kan möjligen ses som en politisk handling som stöd för Ung Pirat/Piratpartiet, men det är alltså inte ett lagligt bindande avtal utan i princip något helt värdelöst, ja i stil med Piratpartiets politik.

Jag mår illa av den mentalitet som ansvariga tycks ha. Fy fan vilket folk!

Man får anta att detta görs med Piratpartiets goda minne eftersom startkapitalet kommer från Ung Pirat. Vad tycker Christian Engström och Anna Troberg om den här typen av verksamhet? Det skulle vara intressant att se vad de säger om det. Men med tanke på tidigare verksamhet med leverans av bandbredd till The Pirate Bay så har de troligen inga problem med det utan man trivs med att ligga i lagens utkanter bara man uppfattar det som att det gynnar piratkopieringen.

Piratpartiet är ju inte bara ett parti som agiterar för lagändring, man bryter ju mot lagar i olika former eller befinner sig i en gråzon där man ännu inte prövat lagen i domstol eftersom inga vettiga människor tidigare kommit på tanken att bete sig på ett sådant sätt. Under Rick Falkvinges period som partiledare förekom en del liknande avarter, bl.a. att han själv skrev om att han sitter och laddar ner piratkopior under pågående fildelningsrättegång, eller att man funderar på att driva TPB inifrån riksdagshuset. Piratpartiet är inte en demokratisk yttring, det är en anarkistisk yttring. Namnet borde ändras. Förslag:

Piratkopieringspartiet
Ny Anarki

Pressmeddelande  Expressen Svd Svd Sydsvenskan DN HD Metro

Piratpartiet i stort sett utrotat

Enligt Sifos väljarbarometer för Januari 2013, med frågan ”Vilket parti skulle du rösta på i riksdagsvalet om det var val idag” så hade ”övriga” 0.4%.

”Övriga” omfattar Piratpartiet, Fi, Junilistan, Kalle Anka-partiet, Fantomen och övriga småpartier.

Det här är inte speciellt förvånande men oerhört glädjande. Vi har sett ett tag att politiken gått på tomgång och att de ledande översteprästerna har övergått till att spela solo med väldigt perifera frågor:

  • Christian Engström oroar sig för snusets framtid och vill föra in medborgarlön/basinkomst – att fullt arbetsföra personer helt frivilligt ska kunna välja att gå och dra på obestämd framtid och låta sig försörjas av andra.
  • Anna Troberg, som tidigare anklagats för att ha kidnappat partiet för att driva HBTQ-frågor, har nu tillägnat sig hela tidigare partiledaren Rick Falkvinges arsenal med att föra fram våldsamma överdrifter och vrångbilder av verkligheten. Man har uppenbarligen fått slut på idéer och argument och då återstår tydligen bara att vränga sanningen.
  • Gustav Nipe (Ung Pirat) verkar prioritera att bygga upp en riktig kyrka med kyrkobyggnad och allt för Kopimismen – religionen för att stjäla (här har han även stort stöd från Christian Engström).
  • Amelia Andersdotter vurmar för Rumänsk science fiction och vill att den ska få EU-bidrag, samtidigt som att hon trots påpekanden från Skatteverket inte lyckats betala skatt för inkomster från slutet av 2011 (nyligen har hon påstått att ett inbetalningskort är på väg så att skatten äntligen ska betalas)

Parallellt med dessa solospel har det varit fler och fler rättsfall som tydligt visar allmänheten att lagen faktiskt gäller. Det kan bli mycket tråkigt om man driver stora pirattjänster som TPB och till slut hamnar man i fängelse och kan hamna i skuld för resten av sitt liv. Även vanliga nedladdare har fällts, dock hittills med mycket blygsamma straff – villkorlig dom och låga dagsböter. Men en villkorlig dom är ju trots allt ett överhängande hot om fängelse om man inte sköter sig under prövoperioden och förr eller senare kommer säkert även en vanlig nedladdare att hamna i fängelse ett par månader. Lagstiftningen börjar också sakta men säkert komma ifatt när det gäller nätrelaterad brottslighet, inklusive ett polisiärt samarbete inom EU.

Vem är förresten beroende av fildelning nu när det finns hur många tjänster som helst för att köpa digitalt eller att hyra tillgång till strömmande musik eller film? Bara rena dinosaurier förstås. Den unkna fildelarpolitiken går nu i graven och Sifos senaste väljarbarometer är en tydlig indikator på detta.

Motvind för pirater och Piratpartiet

Det har varit en ovanligt aktiv månad när det gäller antalet kommentarer i denna blogg. Jag har inte haft tid att följa alla trådar men mycket av det jag har läst har varit intressant. Eftersom jag själv inte jobbar i mediabranschen så har jag en ganska vag bild av exakt hur det fungerar i samspelet mellan upphovsman/låtskrivare/textförfattare, artist/skådespelare/författare, skivbolag, filmbolag osv.

Men nu har fler och fler ”antipirater” anslutit sig till debatten och bidrar med välbehövliga fakta. Fakta som slår hål på piraternas argument kring varför det skulle vara OK att snylta på upphovsmännen och de ärligt betalande. Fakta som påvisar vilka som är de egentliga mellanhänderna. Fakta som påvisar vilka det är som bidrar till skapandeprocessen från ax till limpa, från idé till färdig produkt. Fakta som mycket tydligt visar att Piratpartiet och piraterna är helt fel ute.

Det har även varit en mycket tydlig trend kring att rättsväsendet börjar komma ifatt. Att domarna mot The Pirate Bay står fast i högsta instans har gjort stor skillnad. Fler och fler piratsajter stängs ner, frivilligt eller ofrivilligt. Visserligen har Fildelarpartiet / Piratpartiet ökat något på kort sikt pga detta eftersom det blivit vanligt att rekommendera medlemskap i enfrågepartiet Piratpartiet i samband med att en piratsajt stängs ner, men det är ju knappast någon ökning som håller på sikt. Ju fler personer det är som verkligen fattar att det är olagligt och att man kan åka dit, desto färre blir det som sysslar med piratkopiering. Alla kanske inte heller vill krångla med olika sätt att försöka dölja sin kriminalitet, exempelvis via VPN-tjänster som dessutom kostar pengar. Det är nu högst troligt att man får ett trendbrott som gör att piratkopieringen minskar.

Jag gjorde en sammanräkning av hur många kommentarer man haft i de ledande piratbloggarna för att jämföra med hur många det är  min blogg – driven på fritiden av en helt vanlig privatperson utan koppling till mediabranschen och utan någon finansiering via feta parlamentarikerlöner som Piratpartiet har. Och utan några direktkanaler till media som Piratpartiet har, de blir ofta intervjuade eller får uppmärksamhet på annat sätt i media när det dyker upp någon fråga med koppling till deras intressen. Hur som helst, så här ser det ut med antalet kommentarer på bloggarna i februari (räknat 2012-03-01 18:30):

Nejtillpirater: 1254

Christian Engström: 231  (mest tomgång angående konspirationsteorierna kring ACTA)

Anna Troberg: 207  (väldigt blandat och tyvärr flera osakliga artiklar om The Pirate Bay)

Gustav Nipe: 32  (en hel del om fildelningen och Ung Pirat gör faktiskt ett riktigt bra jobb genom att visa för piraterna hur det går till under rättegångarna)

ACTA betyder inte världens undergång

Det är helt obegripligt hur piraterna agerar på nätet angående ACTA. Det mesta verkar bygga på ren okunskap och man sprider rykten om hur hemskt ACTA är utan att ha en aning om vad det innebär.

Alla vet hur det ser ut när man sätter foten i en myrstack, det kryllar av myror som springer fram och tillbaka. Men piraterna beter sig som kryllande myror baserat på en helt ogrundad oro om att någon ev. vid ett senare tillfälle sätter foten i myrstacken (eller riskerar att hota deras kära piratkopiering).

Enligt en artikel i Dn så medför ACTA ingen större skillnad för svenskar. Absolut ingen alls när det gäller internetanvändandet faktiskt.

Den svenska regeringen bedömer att det endast är en bestämmelse i varumärkeslagen som behöver ändras för att svensk lag ska rymmas inom Acta-avtalet. Dagens regler säger att den som har rättigheten till produkten måste göra en anmälan för att polisen ska ingripa. Acta-avtalet ger polisen rätt att agera utan anmälan.

Köper man falska Rolex-klockor på nätet, ja då kan man bli påverkad av att det kanske blir svårare att få tag i förfalskningar den vägen, eller om man säljer falska varumärkesprodukter så kanske  man får det lite svårare att fortsätta sin illegala verksamhet. Men i övrigt ingen påverkan, inte ens på piraternas kära piratkopiering av upphovsrättsskyddade filer, det som Piratpartiet (via Ung Pirat) t.o.m. via Kopimismen gjort till en religion.

Det här bekräftas även Stefan Johansson, justitiedepartementets expert på avtalet, enligt inslag i radio. Och mot detta faktabaserade uttalande av en expert står då uttalanden i samma inslag av ”Pirate MEP” Christian Engström och Henrik Alexandersson. Dessa personer har under en lång tid spridit sina konspirationsteorier om ACTA och vägrar ta in att det faktiskt inte gör någon större skillnad i praktiken. Då ska man betänka att dessa personer har sin försörjning pga tidigare spridd skrämselpropaganda som gjorde att de nu har två platser i EU-parlamentet. Man vill förstås trygga sin försörjning och fortsätta med sådan propaganda.

Förutom att piraternas ledare är blinda så finns det en stor skock med blinda följare som tror på de här konspirationsteorierna och upprepar dem helt okritiskt. Ingen av dem verkar ens ha läst ACTA-avtalet utan går enbart på ledarnas konspirationsteorier. Det har varit stora protester i Polen. T.o.m. den antidemokratiska yttringen Anonymous har gjort attacker baserat på detta.

Vad skriver då piraterna på sina bloggar?

Calandrella fördömer ACTA i termer om ”Stoppa odemokratiska ACTA som hotar Internets frihet”. Varpå hon senare skriver:

Och på grund av den korta tiden som gått sedan avtalstexten släppts har jag inte läst någon exakt redogörelse för vad som faktiskt ingår.

Nehej, men hemskt är det… Jag tycker att man ska läsa avtalstexten och experters utlåtande innan man sprider rykten om världens undergång baserat på ACTA. Inte ens Piratpariets ledare verkar ha läst texten utan går på rykten om vad texten skulle kunna innebära… -> SOPA/PIPA -> nu klipper man kabeln till internet så att vi inte längre kan tanka filer… Jag lider faktiskt med vissa av piraterna, det måste vara hemskt att bära på all denna paranoia.

Edit:

”Pirate MEP” Christian Engström fortsätter sin skrämseltaktik i ett nytt inlägg, nu verkar det inte finnas några gränser för den panik han känner inför att bli av med jobbet i nästa EU-val.

In Article 9.1 of the ACTA agreement, it says that

… In determining the amount of damages for infringement of intellectual property rights, a [signing country's] judicial authorities shall have the authority to consider, inter alia, any legitimate measure of value the right holder submits, which may include lost profits, the value of the infringed goods or services measured by the market price, or the suggested retail price.

(emphasis added)

In other words: to calculate the damages for having a disk full of illegally copied songs, you would multiply the number of songs with the suggested retail price for a song. But although this may look pretty harmless at first glance, it will lead to very drastic consequences in practice.

Vad han då glömmer att meddela (eller om han bara är okunnig på vanligt piratvis) är att ACTA faktiskt kräver att lagen i varje land som ratificerar avtalet ska vara proportionerlig:

ARTICLE 6: GENERAL OBLIGATIONS WITH RESPECT TO ENFORCEMENT

3. In implementing the provisions of this Chapter, each Party shall take into account the need for proportionality between the seriousness of the infringement, the interests of third parties, and the applicable measures, remedies and penalties.

Nu får det väl ändå räcka med tramset om hur farligt ACTA är?

Piratpartiet – en samling fanatiska anarkister?

Ordförande för Kopimistsamfundet är Gustav Nipe, tillika förbundsordförande i Ung Pirat. Postadressen till Kopimistsamfundet är c/o Ung Pirat.

Det är alltså inte bara en vanlig medlem i Ung Pirat som har detta som bisyssla utan det är självaste förbundsordföranden, som dessutom är avlönad av svenska skattebetalare.

Vad har då detta med rubriken på mitt inlägg att göra?

Jo det är så att det här är aningen magstarkt även för pirater. Piratpartisten Anton Nordenfur skriver följande på sin blogg:

Jag har redan börjat höra många säga att PP nu gått över helt och blivit en samling fanatiska anarkister, som nu dessutom tagit till att bokstavligt talat dyrka fildelning. Vi har kämpat i sex år med att dras ifrån stämpeln som en fanatisk minoritetsgrupp, och DMK hjälper nu till att dra ner oss tillbaka i hålan igen.

Ett steg fram blev minst två steg tillbaka. Man har uppenbarligen otur när man tänker.

Kopplingen mellan Kopimistsamfundet och Piratpartiet är knappast en olyckshändelse. Det måste ha varit synkat med Anna Troberg och Christian Engström. Både Anna Troberg, Christian Engström och Rick Falkvinge uttrycker sig positivt om samfundet.

Åter till frågan – är Piratpartiet en samling fanatiska anarkister? Jag ser inga tecken på motsatsen.

Det här är i grunden bra för upphovsmännen, utspelet kommer att bidra till den negativa spiral som PP befunnit sig i ända sedan Rick Falkvinge gjorde sitt beryktade utspel om att man borde legalisera allt barnporrinnehav, att barnporr ska klassas som ”information”.  Utspelet om Kopimistsamfundet har inte riktigt samma kaliber men det kommer ge en liknande effekt.  För hur kan någon nu ta detta parti på allvar?

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 30 andra följare